- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
232

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Jag? — jag har inte talt om något hår!

— Jaså, jag tyckte — — ja, se det är som
doktorn säger, det är baden — — jaså, så att det var
Stål han hette — — han har ju blifvit alla damernas
afgud, den der snobben, ända sen han drog upp den
der fiskarungen som föll i sjön nere vid hamnen
härom dan.

— Ahja, men det var ju också raskt gjort af
honom, — sade doktorn, med en ton som om han hade
velat bli motsagd.

— Raskt? — återtog kaptenen föraktligt, i det
han åter spärrade upp båda ögonlocken, — hvad fan
är det för konst för en sjöman? Då skulle herrarne
sett mig i mina unga dar! Jag drog en gång upp ett
helt korpralskap beväringar, som hade gått ner sig
under badning — förbanna mig gjorde jag inte det! Jag
drog upp hela subberten i en handvändning!

— På en gång? — frågade kanslirådet försåtligt.

— Ja — jaha — naturligtvis! På en gång, ja!
det var klart, det! — försäkrade kaptenen oförskräckt,

— annars hade de sista kunnat drunkna, innan de
kommit upp. — Se der kommer punschen! — Drag upp
konjacksbuteljen, garsong, och så kanske doktorn skulle

vilja slå i punschen — medan jag betalar–se der

garsong! — tack herr doktor! — Ja, mjuka tjenare,
det är väl så godt att vi smutta litet med detsamma —
hör nu, hvad säger doktorn — skulle vi inte kunna —
hm! — när man så här umgås hvar dag — —

— Tackar ödmjukast, men då får jag väl säga
farbror — —? _

— Ah drag du åt —! — farbror! — Nej jag
tackar så mycket! Det farbrödrar sig inte — — så

lastgammal är jag inte–skål bror! — Nu ta’ vi

den i botten och så ett handslag — — — kanslirådet
står fadder — — skål Brandt, ska’ du inte ta’ din
konjak nu?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free