- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
71

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

häst, jag sett på länge. Det är en mustang. Jag tror ej, de
kommit åt honorn på hederligt vis, men det behöfver da ej bry dig om,
och du kan få den billigare, än om de hade det. Men var ej för
het på gröten! Låt ej förstå, att du verkligen behöfver hästen!»

Strax därpå inträdde två män. De voro iklädda bredbrättiga
hattar, röda skjortor, jackor med silfverknappar, byxor af mjuka
skinn och höga stöflar. Om lifvet buro de granna skärp.

»De se rätt obehagliga nt», sade Bill Royce, »jag vet icke, hvad
de kunna vara för något. De äro inga ordentliga cow-boys, men
kanhända hafva de haft arbete vid någon boskapsgård; de må nu
emellertid vara guldgräfvare, hästskojare eller gränsröfvare, så hafva
de en häst att sälja, vare sig de nu stulit den från någon rancho,
fått den af indianer eller dödat dess ägare. Därom skall man
nogsamt kunna döma af priset. Två hundra dollar är billigt, om hästen
är lika bra som han ser ut. Om de taga mindre för honom, är
det därför, att de ej våga behålla honom.»

Sedan karlarna en stund stått vid disken och talat vid värden,
kom en af dem fram till Hugh.

»Jag hör, att ni vill köpa en häst.»

»Ja, det vill jag, om jag kan få en för det pris, som passar
mig.»

»Jag har en häst, som skalle passa hvem som helst, och hvad
priset beträffar, få vi komma öfverens.»

»Kan jag få se honom?» frågade Hugh/

«Det går an, han står i stallet.»

»Ja, men jag skulle vilja se honom vid dagsljus, sitta upp på
honom och försöka honom.»

»Vi hafva brådtom, min kamrat och jag», sade mannen. Vi
hafva två reservhästar med oss, men vilja ej längre hindra oss med
dem.»

»Nå, då skall jag se på hästen nu», sade Hugh och gick,
åtföljd af Bill Royce, ut till stallet med mannen. Två hästar stodo
sadlade och i ordning, fästa vid ett par krokar utanför skjulet och
inrie i stallet stodo två. Den ena af dessa var en vanlig häst, mager
och knotig. En packsadel hängde bredvid på en spik. Sannolikt
hade hästen varit använd till att bära packning. Den andra var
en vacker skym mel, som frustade vredgadt, då de närmade sig med
lyktorna.»

»Det här är en häst, som heter duga», sade karlen: »fem år
gammal, stark, modig och finlemmad.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free