Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och att dessa erhöllo en i väsentlig mån kyrklig karaktär.1
Gemensamma lefnadsvillkor och en mer eller mindre likartad sysselsättning
hade fört medlemmarne tillsammans och utgjorde alltjämt det
sammanhållande bandet mellan dem, men det var det religiösa intresset, som
gaf föreningen dess helgd och åtminstone i början äfven dess innehåll.
Kyrkan kunde ej annat än med välbehag se denna rörelse.1 2 Endast
hos kyrkan kunde ock detta nya föreningslif finna det skydd som det
behöfde. Tanken på att i de goda gärningar som en dylik förening
kunde utföra vinna en trygghet för sin själs frälsning utgjorde ej
endast en mask, bakom hvilken andra mera egoistiska och nöjeslystna
planer kunde dölja sig, utan var en stark och lefvande verklighet.
Man har velat tro att handtverkarna, allt sedan de först började att
sammansluta sig, framför allt låtit leda sig af önskan att tillgodose
sina egna och yrkets ekonomiska intressen.3 Men när dessa
sammanslutningar först uppträdde, hade det ekonomiska lifvet hunnit en så
ringa utveckling och rörde sig ännu i så enkla former, att det synes
föga sannolikt att handtverkarna låtit medvetet leda sig af några som
helst ekonomiska beräkningar. En annan sak är, att då dessa
föreningar upprätthöllos af handtverkare tillhörande vissa bestämda yrken, så
bevarades därigenom åt dem en fortgående och sammanhängande
utveckling, som en kyrklig förening af enskilda, hvilka saknade något
dylikt gemensamt intresse som band dem samman, ej skulle ha åtnjutit.
Och med det ekonomiska lifvets och särskildt industriens utveckling
kommo naturligen yrkesintressena att inom desamma spela en allt mer
betydande roll, så att dessa ursprungligen kyrkliga föreningar
småningom omdanades till nyttiga och goda verktyg för främjandet af
andra mera världsliga syftemål. Eöreningarnas nära anslutning till
1 Att handtverksföreningarna i Basel fullföljde kyrkliga syften innan de erhöllo
ekonomisk betydelse, förfäktas af D. A. Fechter Die politische Emancipation der
Handu:erker Basels und der Eintritt ihrer Ziinfte in den Rath (Ärchiv fur
schweize-rische Geschichte XI, 1856) 17 ff., med stöd af art. 5 i skinnarnas skrå af 3 226
(behandladt ofvan 63 f.). Mot en sådan uppfattning polemisera Stieda 82 f. ocli
Maurer II 401. Jfr äfven Wilda 344 [och nedan 151].
2 [Keutgen ÄZ 183. Jfr dock nedan 88 n. 4.]
3 Enligt Stieda 76, 90 f. var det framför allt rent ekonomiska intressen som
bestämde sammanslutningen. Handtverkarna trodde sig på detta sätt bäst vara i stånd
att tillvarataga sina yrkesintressen, särskildt önskade de härigenom reglera
produktionen. Politiska, militära, kyrkliga(!) och sällskapliga synpunkter voro i början
(enligt S.) föga framträdande, liksom ock skråtvånget är från en senare tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
