- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
13

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alboga - Albro - Alby - Alby - Alböke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring i nejden och är i sednare tider
reparerad. En källa vid foten af
backen skall fordora varit offerkälla. Adr.:
Alingsås.

Albro. Gästgifvaregård uti Nyköpings
län af Gillberga socken och Vester
Rekarne härad, hvarifrån skjutsas till
gästgifvaregårdarna:
Berga . . . . . .2 mil.
Eskilstuna stad . .... 1 »
Hållsta . . . 1 1/4 »
Smedby..... 2 »
Thorshälla stad . . . . . 1 1/4, »

Alby, ett frälse-säteri i Botkyrka
socken och Svartlösa härad af Stockholms
län, har en vacker belägenhet vid
Albysjöns vestra strand. Gården nämnes
först 1568, då byggningsskrifvaren i
Stockholm Lasse Jakobsson fick af kon.
Erik XIV skattefrihet på sitt
skattehemman Aleby; brefvet är underskrifvet
af Katarina Månsdotter under K. M:ts
sekret. Egendomen kom sedan till
slägten von der Linde, sora egde en mängd
egendomar omkring Stockholm, men
kanske blott till en del, emedan
slägten Grundel och derefter Helmfeldt
samtidigt skrefvo sig till Aleby.
Borgmästaren i Stockholm Jakob Grundel, död
1667, skref sig äfven till Aleby, och
rikstygmästaren friherre Simon Grundel
Helmfeldt egde sedan gården; han
stupade i slaget vid Landskrona den 14
Juli 1677, då ätten utgick. Derefter
egdes den af lagman Funck och 1772
af hans enka. I sednare tiden har
gården innehafts af en Fagerlund 1825,
en Bergman 1847 och af en Dahlström
1850. Egendomen består af Alby 2
mantal frälse-säteri med 1 rå och rör
Fjellsta, samt underlydande 1 1/6 mantal,
utom 2 mantal af Hamra.

Alby, Stora och Lilla, i Solna socken
och Danderyds skeppslag af Stockholms
län, var fordom bv om tre hemman
och nämnes redan på 1 300-talet. En
Laurus i Alläby bevittnade ett af
Fin-vidher i Hufvudsta år 1373 utfärdadt
salubref å hemraan i sistnämnde
egendom till Klara kloster. Sedermera fick
kammarrådet Erik Jöransson Tegel här
ett mantal i douation (se Hufvudsta);
men hans arfvingar afhände sig det till
Johan Pairaström, sora vid reduktionen
tyckes vara egare till alla 3 hemmanen
och då, jemte sina arfvingar, fick
tillstånd att »sitta i sin possession
orubbad»; men Tegels arfvingar skulle
ersätta kronan vederlag med 1683 års
ränta. Pairaström lärer då fått
säterifrihet på egendomen, emedan den i
1688 års jordebok kallas »Johan
Palmströms säteri», med tillägg, att ett
frälsehemman, kalladt Attnestad, som
tillhörde honom, vore »underlagdt Ahleby
säteri.» Kongl, sekreteraren Ehrenkrok
hade sedan egendom i Alby i medlet
af 1700-talet och derefter
kommerserådet Plomgren, hvars enka, Margareta
Björkman, och arfvingar innehade
egendomen 1772. Enligt 1825 års
jordebok, voro 2:ne hemman här [M 2 och
3), då delade mellan löjtnanten
Greves-mühlen, som egde l/2 mantal, v.
presidenten Billberg och ryttmästaren
Brander 3/4 mantal säteri. Egdes 1849
af fru Wibom.

Enligt Jordeboken består Alby af 3
hemraan, JY2 1 ett mantal, JV° 2 ett
och M 3 \2 tantal, alla frälse-säteri.
JVs 1 upptages i 1688 års jordebok
som skatte, men blef säteri i
Palmströms hand, som ofvan är nämndt.

Alböke, annex-socken i Slättebo härad
och Norra Mötet på Öland af Kalmar
län, har en areal af 8,424 tunnl., hvaraf
8 äro sjöar och kärr, samt ligger 95
fot öfver hafvet. Marken är jemn och
af fruktbar beskaffenhet. Rådande
jordmånen är svartmylla, blandad med sand,
utom vid hemmanen, sora ligga vid
östra sjön, der den består af hvit sand.
I socknen finnes ingen skog, icke en
gång ett enda barrträd; byn Korntorp
har dock en liten skogspark i behåll,
bestående af ek och hassel. På byn
Aleklintas egor finnes ett berg,
bestående af kalksten och alunskiffer, der
kalkbränning sker utan ved, endast, med
skiffer. Kalkbränning är hufvudnäring,
och dernäst åkerbruk. Sockneu
innehåller 19 1/8 mantal, hvaraf 1/2 frälse,
9 krono och 9 5/8 skatte. Folkmängden
var 1810 439, 1840 624 och 1856
773 personer. Socknen har fast
folkskola, sora förestås af en examinerad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free