- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
52

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrarum - Aneberg - Aneboda - Aneboda - Aneby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett vackert stenhus som
karaktersbyggning, och bruksplatsen är vidlyftig och
väl bebyggd, liknande en liten stad,
försedd med alla nödiga handtverkare.
Alun-tillverkningen sker af skiffersten,
som först sammanlägges i högar, sedan
rostas och sålunda, genom sjudning i
vatten, gifver ifrån sig både alun och
vitriol. Skiffern ligger i ett berg
under ett tunnt jordhvarf; den har
per-pendikulär vägg till 30 alnars höjd,
der brytningen verkställes. — Ar 1856
tillverkades vid Andrarum 1,610
tunnor alun.

Aneberg, fordom kalladt Aaneberg,
ett frälse-säteri, förmedladt från 4 till
2 mantal, i Bredestad socken och Norra
Wedbo härad af Jönköpings län, ligger
vid Svartån. Egendomen tillhörde i
slutet af 1600-talet lagmannen friherre
Krister Bonde och i början af
1700-talet ryttmästaren frih. Wrangel samt
hans afkomlingar, hvilka uppförde
åbyggnaden, anlade trädgård, park och alléer.
Egendomen innehades 1828 af
protokolls-sekreteraren J. Hanqvist. Vid
gården är mjölqvarn om 4 par stenar, såg
och en manufaktur-hammare.

Aneboda, en socken i Allbo härad af
Wexiö län, har en areal af 5,161
tunnland, hvaraf 720 äro sjöar och kärr.
Den fordna häradsallmänningen
Algunnen ligger till denna socken, och den
der liggande sjön af samma namn,
äfvensom sjön Stråken, gå in i socknen.
Marken är stenbunden och backig.
Jordmånen är till större delen
grusaktig, här och der blandad med mylla,
men i allmänhet mager, sandig och
besvärad af bergsyra. Skog finnes här i
mängd. Åkerbruk och boskapsskötsel
äro näringar. Socknen innehåller 12¼–
förmedlade mantal, hvaraf 9 ligga i
Norrvidinge härad. Folkmängden var
1810 600, 1840 omkring 660 och 1856
775 invånare. Socknen har
ambulatorisk folkskola, med 1 examinerad lärare.
År 1856 hade 48 gossar och 50
flickor undervisning i skolan samt 1
gosse och 2 flickor i hemmet. Barnens
antal var således 49 gossar och 52
flickor. Tilllsararaans 101 skolbarn.—
Aneboda är annex till Moheda
konsistoriela pastorat, tillhörande Allbo
kontrakt af Wexiö stift. Aneboda var
fordom icke en enskild socken, utan en
kapell-rote till Moheda, men har,
genom egarnes af Aneboda säteri
föranstaltande och bekostnad, skiftesvis fått
gudstjenst, tilldess ändtligen 1593 den
fick kyrka och ordentlig gudstjenst vissa
helgdagar och 1696 egen prest.
Kyrkan, vackert belägen på en kulle vid
norra ändan af sjön Stråken, 3½ mil
från Wexiö och 1¼ mil från
moderkyrkan, ombyggdes 1714 och är 40
alnar lång och 12 alnar bred. Förut
var här ett kapell, som en egare af
säteriet Aneboda låtit uppbygga i
»Aneboda rote». Socknens namn anses
härleda sig från An Bågsvängare, i hvars
saga, som ännu lefver bland folket,
omtalas ett fältslag, som stått vid Wigby,
vid pass 1 mil från Aneboda, der
stridsfältet ännu visas. Betydligare gårdar
äro säterierna Aneboda och Lammhult,
det sednare beläget i
Norrvidinge-andelen. Adress: Wexiö.

Aneboda, ett säteri om 1 mantal,
i socknen af samma namn och Allbo
härad af Wexiö län, är en urgammal
gård, som egts af en kämpe, vid namn
An Bågsvängare, hvars saga berättas
ännu. Det säges, att han varit en
tapper man och bivistat ett fältslag,
som hölls vid Wigby, beläget en mil
härifrån, der stridsfältet ännu är att
skåda. I sednare tider har gården
innehafts af Lars Eldstjerna, fröken
Billensköld, som tillika egde Lammhults
säteri, handlanden G. G. Baas 1770,
dess son B. O. Baas, häradshöfdingen,
slutligen presidenten friherre Wilh. af
Klinteberg. Det egdes 1828 af bönder,
hvilka äfven egde det derunder
liggande frälsehemmanet Forhult, och 1846
af bröderna, häradsdomaren Nils Petter
och kyrkovärden Kristoffer Nilsson.

Aneby, ett frälse-säteri i Bredestads
socken och Norra Wedbo härad af
Jönköpings län, är beläget uti en
sandmo icke långt från Anebysjö. Gården
har fordom tillhört riksrådet frih.
Krister Bonde, död 1659, men öfvergick
i början af följande århundrade till
slägten Wrangel och innehades 1760 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free