Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga Å - Arbottna - Arbrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsättning upptager lion den från sjöarna N.
och S. Mogen kommande
Rockhammars-eller Sund bo-ån och flera smärre,
deribland Skedvi-ån, som bildar gränsen
mellan Örebro och Westerås län.
Arbogaån är segelbar till 11/2 mil från
sitt utlopp. Nästan hela Arboga-åns
område utgör en hastigt stigande
bergstrakt, och först öster om Järle-ån, längs
Arboga-åns stam fram mot Mälaren,
börjar ett slätt eller långsamt sluttande
och derjemte bördigt land, hvilket
utgöres af Fellingsbro socken och södra
delen af Åkerbo härad. — I Arboga-ån
utfaller Arboga Graf, eller Hjelmare
kanal, som nedstiger omkring 7 3 fot
från sjön Hjelmaren till Arboga-ån.
Arbottna, ett frälse-säteri i Muskö
kapellsocken och Sotholms härad af
Stockholms län, har en vacker
belägenhet på norra stranden af ön Muskö,
hörande till Södertörns skärgård. Ön
är nu delad i tvänne nästan lika stora
trakter, hvaraf den norra tillhör denna
gård och den södra frälse-egendomen
Ludvigsberg, fordom kallad Skarpa.
Arbottna är ett urgammalt herresäte,
enligt sägen bebygdt med en fast borg
i heden tid. Namnet uppgifves härleda
sig af ar, åra, och bo|>, bod, således
år-bod, ett ställe för upplag af
skeppsredskap i allmänhet, ett nödvändigt hus
vid ett vikingasäte, som man berättar,
att Arbottna fordom varit. Af dessa
sägner och ännu mer af den mängd
fornlemningar, som ännu förekomma på
ön, kan man antaga, att den är tidigt
odlad och bebyggd, ehuru inga
skriftliga bevis derpå kunna uppvisas, och
under hela medeltiden har man föga
underrättelser om denna märkvärdiga ö,
mer än att den lydt under Häringe
i Wester-Hanninge socken 1278 och,
jemte detta gods, under biskopsbordet
i Strengnäs. Om Arbottna sedan
genom Westerås recess 1527 kom till
kronan, är icke bestämdt säkert; men
det är bevisligt, att gården var
krono-gods under Wasa-regenternas tid,
emedan riksamiralen Karl Karlsson
Gyllenhjelm bytte till sig densamma af
kronan lfi38. Derefter kom Arbottna till
slägten Bååt, och riksskattmästaren
friherre Seved Bååt innehade det till sin
död 1669; det reducerades från hans
arfvingar 1688, då gården åter kom
till kronan. Sedan förpantades
egendomen år 17 00 till grosshaudlareu
Herman Hermanni, men innehades 1719 af
friherrinnan A. Banér, ofvannämnde
Seved Bååts dotter, till hennes död 1733,
då gården köptes af riksrådet grefve
Olof Törnflycht och några år sednare
af friherre Hummerbjelm samt egdes
från 1750 till 1757 af en Segerbrand
och derefter af en Westerberg. Ar
1 769 kora Arbottna till slägten Levin,
som ännu eger det och egentligen
upphöjt så väl denna gård som det
tillgränsande Ludvigsberg från föga
vinstgifvande hemman till förmånliga och
vackra sätesgårdar. Den första egaren
till Arbottna af Levinska slägten var
handlanden Adolf Ludvig Levin, som
köpte egendomen sistnämnde år. Han
förökade och förbättrade densamma
mycket och löste de underliggande
hemmanen till frälse samt stiftade så väl af
Arbottna som af Ludvigsberg, åt hvilket
han gaf sitt namn, ett fideikommiss,
sora sedan öfvergick till sonen P. L.
Levin och nu eges af ryttmästaren A.
W. Levin. — Säteriet utgör 2 mantal
och underlydande 3’/4, hvaraf 23/4
under eget bruk, samt ett nyanlagdt
tegelbruk vid Löfhagen.
Mangårdsbygg-naden är af sten, uppförd i
ofvannämnde A. L. Levins tid; förut var här ett
trähus, sora skall varit bebodt af kon.
Gustaf II Adolf, men afbrändes 1719 af
Ryssarne, uppbyggdes åter, men nu är
nedrifvet. Vid egendomen är en större
trädgård och vacker park. — Af
fornlemningar finnas här grafhögar, der man
funnit en konstigt sammanfogad
mes-singskedja, hvilken synes hafva tillhört
ett betsel.
Arbrå, en socken i Helsinglands
Södra fögderi af Gefle län, har en areal
af 95,325 tunnland, af hvilka 8,500
äro kärr och sjöar. Marken är
bergaktig, och derimellan ligga kärr och
mossar. Rådande jordmånen är
sandmylla och på några få ställen lera och
myrjord. Skog finnes tillräckligt.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel. Socknen, som ligger 320 fot
öfver hafvet, innehåller 62 mant., jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
