Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asa - Asa, eller Asagård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyckats framkalla till upplysning af det
förgätna Ostmannarikets fordna öden. —
Vi återvända nu till det nuvarande
Asa-gård, för att ytterligare nämna några
ord om dess fornlemningar och
minnesmärken. På Asagårds egor är en höjd,
kallad Helvetesbacken, — »ett hedniskt
kultställe, som så benämnts af kristna»,—
men som kanske fått den sednare
förändringen af namnet, emedan herren på Asa
straffade sina arbetare för försummelser
genom att ställa dem der att hugga
ved. Ar 1069 träffade i denna backe
nära gården ryttmästaren P. Ulfsparre
ett hvalf, vid hvars öppnande mötte ett
sken, likt en blixt, som strax utsläcktes.
I hvalfvet funnos följande 5 fynd: En
likkista, sammansatt af släta
flintste-nar; en lampa af lera, en hand bred,
ej glaserad, lik dem, som funnits i
Roma subterranea; en lucerna perpetuo
lucens; en tvåeggad knif, bestående af
flintsten till både skaft och blad, vid
pass 1 1/2 qvarter lång; ett blad af en
aunan knif af poleradt stål samt ett
jern af 1/2 alns längd. Der funnos också
förbrända ben. Det uppgafs
enstämmigt af folket på 1600-talet, att Odin
var här begrafven. En mängd
griftbö-gar förekomma i Asa gårds norra gärde
och en större grafhög i Asa bys gärde,
kallad Oderiskulle, samt en större
bautasten i samma gärde. — Vid
Kråketorps gård, 1/4 mil från Asa, är en
stenmur af 6 alnars tjocklek, 80 alnar
lång och 20 bred, Odinskrubban kallad,
äfven Odins stall. Krubban är säkert
ett bonduttal af Krypta, som i
medeltiden blef namn på ett slags
tempelrum. I midten hafva några träd
uppväxt. En sönderslagen runsten ligger
vid Runstensbäck på Kråketorps
soldattorps mark. Den är slagen i 8
stycken, och runor synas på dem alla, men
icke de vanliga, utan sådana, som
förekomma på stenar i Småland och
Blekinge; man finner ett tydligt Sugil och
ett ven, samt några enstaka runor. Ej
kors, utan punkter skilja orden. Öster
om Asasjön, gent emot Asagård, är en
hög, kallad Blothögen, äfven Odins graf.
Den ligger midt i en aflång fyrkant,
hvilken 4 andra högar, 2 på hvardera
sidan af sjön, bilda. Stenknifvar m. m.
hafva funnits i dessa högar. Sägen går.
att en guldvagn, som i klart väder
synes å sjöbotten, körts ner här ur Odins
stall. En gång var den nära att bli
uppdragen; men tystnaden bröts, och
vagnen sjönk åter. Adress: Wexiö.
Asa, eller Asagård, ett frälse-säteri i
Asa socken i Norrvidinge härad af
Wexiö län, är en urgammal, märkvärdig
gård, som uppgifves såsom Odins första
boningsort i Norden, och der en mängd
fornlemningar förekomma, hvarom ofvan
vid Asa sockens beskrifning förut är
or-dadt. Den äldsta kända egaren af gods
i Asa är Måns Laghil, gift med Karin
Ingasdotter, hvilka 14 08 gåfvo gården
till Nils Krok, »på det han skulle vara
färdig i rikets tjenst, när herrskapet
honom derom tillsäger.» Han är sannolikt
stamfader för den redan vid år 1600
utgrenade slägten Krok. Sedan var
Åbjörn Jönsson (Hård) egare af gods i
Asa, som ärfdes af hans dotter Bengta,
gift med slottslofven på Kalmar slott,
Olof Jöransson (Liljesparre), och kom
gården sålunda till slägten Liljesparre.
Gården ärfdes af hans son, öfversten
Jöns Olofsson (Liljesparre) på Asa, som
var gift med Ingeborg Gylta till
På-torp, med hvilken han hade sonen
Arvid Liljesparre, assessor i Göta hofrätt.
Denne introducerades på riddarhuset
1636. Han var gift med Agneta
Bröinsa-dotter Gyllenmärs. Sedermera innehade
Arvids broder, stallmästaren Peder
Liljesparre, Asa, till hvilken gård han
äfven skref sig, jemte Westregård. Han
var förlofvad med Gunilla Bjelke, då
kon. Johan III gifte sig med henne. Som
drottning gaf Gunilla sedan åt sin förra
fästman sin kusin, Anna Lagesdotter
Posse, till hustru. Egare under
sednare tiden hafva varit generalmajoren
H. Ulfsparre till Asa 1635,
ryttmästaren Peter Ulfsparre 1669, kapten Joh.
Abr. Ulfsparre 1669, grefve Löwen,
öfverstelöjtnant von Vickeu,
öfverdirektören Mæchel; öfverstelöjtnant G.
Lejonhufvud köpte Asa 1795, kammarherren
frih. G. Lejonhufvud blef sedan egare
1827, gift med Ulrika Sofia Elisabeth
Ereytag, som efter mannens död 1848
innehade gården, hvilken ärfdes af
sonen, Gust. Abr. Edv. Lejonhufvud, som
nu är egare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
