Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B / 89 (1859-1870) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asarum - Asarum - Asby

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tolksägen åter förtäljer, att Asarum fått
sitt namn af Assar, som här först
uppröjt en plats, ett rum, sora han sedan
bebyggde. Denne Assar skall vara
begrafven i ett stenrör, beläget nordost
om landsvägen, som går till Karlshamn.
Vid Asarum bv finnas några bautaste-
nar, och har man der i en backe
hittat en flintknif samt ett gammalt sigill
med abbrevierad munkstils-inskrift:
»Si-gillum Haquini Presbyteri de Asarum»,
troligen en katolsk prest. I denna by
är en förträfflig källa, kallad
Kungskällan, emedan konung Carl XI skall
hafva druckit ur densamma.
Midsommaraftonen, äfvensom påföljande dag,
samlas här en ansenlig folkmängd, för
att, enligt gararaal plägsed, dricka
vatten och offra. Källan skall hafva fått
sin ryktbarhet af följande händelse: En
handskraakare, Matthias Malm, hade en
son, sora i sin barndora var blind. Alla
föreskrifna läkemedel voro fruktlösa.
Men en natt drömmer Malm, att någon
rådde honom, det han skulle
midsommarnatten i denna källa tvätta barnets
ögon. Fadern följde detta råd, och
sonen återfick sin svn. Derefter kora
källan i stort rop. Händelsen skall
tilldragit sig för omkring 130 år sedan.
Sannolikt är källan dock en urgammal
offerkälla, och den omtalade händelsen
är säkert blott en af de nyaste tiders
legender, sora tjenat att upplifva de
gamla. Imellan Asarum och staden,
på Tubberyds mark, är en helsokälla,
som blef först iordningsatt af en
handlande Schay och var redan 1792
bebyggd till brunnsgästers begagnande.
leke långt derifrån ligger det s. k.
Penningeberget, på hvilket är en ganska
god källa. Till socknens
märkvärdigheter räknas äfven Naravalls kyrka,
som är ingenting annat än en
ansenlig stenklippa, belägen sydvest från
Asarum. Denna klippa är reranad
ofvanifrån och nedigenom i 7 stycken, af
hvilka det mellersta har utseende af
ett torn. I dessa klippors refvor har
man i ofredstider förvarat sina bästa
lösören. — Hakebäck, sora skiljer
Asarum från Tingsås socken i Wexiö län,
bibehåller minnet af det gamla namnet
Hake; Hakestad, Hakerör och Hakeqvarn
kallas några deromkring belägna ställen.
Historien omtalar en Hake, som varit
konung öfver Skåne, Blekinge och en
del af Småland. — Vid hemmanet
Jordgöl finnes ett berg, kalladt
Blåkullen; vid den sidan af berget, som
gränsar till Brogöl, är det ganska brant
och liknar en ättestupa. Kanske detta
berg fordora varit ett offerställe; ty
icke långt derifrån har raan funnit
fiint-knifvar, sora brukat begagnas vid
offren. Adress: Karlshamn.

Asarum. Gästgifvaregård invid Asarums
sockenkyrka i Bräkne härad och
(Blekinge) Karlskrona län; skjutsar till:

Hästeryd, i vester	l/2 mil.
Hökadahl, norr	1 »
Möllögården, nordvest	1 »
Tränsum, öster	1 »

Asby, en socken i Ydre härad af
Linköpings län, har en areal af 27,772
tunnland, af hvilka 6000 äro sjöar och
kärr; socknen är ett bergigt land med
många sjöar, af hvilka sednare Sommen
är den största, och de större bland de
öfriga äro Backlångan, Skärsjön, Gränsjön,
Tången, Wålen, Svensbosjön och
Winningen. Söder om Sömmens fjärdar,
Asby-och Wi-fjärdarna, mellan hvilka bildas
en ganska vacker halfö, kallad Asby
udde, finnas små vattendrag med
lutning mot Sommen; åt vester och norr
gå äfven små vattendrag. Den stora
sjön har ute på fjärdarna betydligt djup,
inuti vikarna mindre. Asby-fjärdens
inre hörn genomstrykes af en sandås,
der kallad Spikudden, som, ganska
hög och långsträckt, men smal och
brant, fordom öfverallt beväxt med
tallskog, följer vestra stranden från Torpa
och sedan fortgår åt sydost till Sund
under namnet Hjortåsen. För öfrigt äro
Sömmens stränder i allmänhet tämligen
stängda af berg och skogsmark, och
Asby udde upptages i midten och vid
vestra stranden af ej litet höga åsar
eller berggrupper; östra stranden är
jemnare, likasom trakten från
Asby-fjärdens inre ända åt nordvest intill
Torpa. Längre in från stora sjön är i
allmänhet bergländig mark. Särskildt
näranas höjderna Kittelbergct, med
ortens märkligaste jättegryta, Grums-,
Thors-, Ufve- och Hörkulle-bergen, alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>