- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
102

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asknäs - Askome

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfvermagten och nedgjordes af
sjöröfrarne, och herr Jon stupade sjelf under
kampen. Hans efterlefvande enka
lyckades dock undkomma genom flykt på
en båt öfver sjön till Hunhammar, som
då egdes af henne och hennes slägt,
och hvilket gods var bebygdt med en
fast borg, omgifven af vallar och
grafvar. Anländ dit, samlade hon i hast
sina tjenare och underhafvande samt
för öfrigt så mycket folk och fartyg,
som kunde erhållas, och begaf sig ut
till sjös med den lilla flottan, för att
uppsöka fienden. Denne träffades vid
en stor klippa utanför Ekerö strand;
en strid på lif och död uppstod, och
ejöröfvarhopen led slutligen ett gräsligt
nederlag. Till minne deraf blef
klippan sedan kallad Estmötet eller
Estbrötet, äfven Ryssklippan, hvilka namn
den än i dag bibehåller, och den
förbiseglande sjömannen underlåter ej att
för sina om tilldragelsen obekanta
följeslagare berätta, huru Jon Jarls fru der
vid klippan nedgjort Byssarne, hvilket
namn allmogen, som bor vid Mälaren,
alltid gifver detta öster-folk, som
sägnen ännu omtalar för dess härjningar
och föröfvade grymheter på denna sjös
stränder. Om Asknäs sedan kom till
den fallne Jon Jarls son, Knut den
Långe, som besegrade kon. Erik
Eriksson 1229 vid Oluström och lät utropa
sig till konung i Sverige, men stupade
sjelf vid Sparrsätra 1234, och om hans
söner, Holmgeir och Filip, som båda
blefvo halshuggna för uppror mot den
regerande slägten, sedan ärfde Asknäs,
är ovisst. Deras egendomar indrogos då
till kronan, eller kanske rättare
anammades af den herrskande Folkunga-ätten,
och påtagligt är, att denna ätt
sedermera var innehafvare så väl af Asknäs
som Hunhammar. Till stvrka härför
kan följande anföras. Då konung
Waldemar år 1278 eller 1279 måste
afträda riket till sin broder, Magnus
Ladulås, uppgjordes denna sak på Asknäs,
och afsägelsebrefvet är derifrån
utfärdadt. Detta säger just icke, att
Waldemar derföre då var egare af gården;
men sådant är troligt, ty Magnus bodde
väl icke derstädes. I detta bref
intages det förbehåll, att Waldemar skulle
få vara i besittning af sina arfvegods,
bland hvilka kanske äfven Asknäs var.
Hvad åter Huuhammar beträffar, så
synes tydligt, att det egdes af regerande
Folkunga-ätten; ty då Magnus Ladulås’
söner, Erik och Waldemar, uppreste sig
mot sin broder konung Birger 1306,
samlade de sitt krigsfolk på denna gård,
och derifrån begåfvo de sig till
Håtuna, hvarom mera vid dessa gårdars
beskrifningar. — I Svenskt
Konversationslexikon förekommer vid artikeln
Askanäs, att det icke är bekant, hvar denna
gård legat. Det är bevisligt nu
ifrågavarande gård, hvilken redan i början
af 1200-talet egdes af Folkunga-slägten,
och det var äfven här, som Johan
Knutsson Jarl blef mördad af Esterna
år 1218. —- Riksrådet Lindsköld egde
Asknäs; men han bortbytte det år 1675
åt riksmarsken Karl Gustaf Wrangel.
Sedan har gården varit i enskilda
personers händer.

Askome, en socken i Arstads härad
af Halmstads län, har en areal af 4,189
tunnland, af hvilka 39 5 äro sjöar och
kärr. Ätran går genom socknen och
bildar den bekanta Yngeredforss vid
gården af samma namn. Bland sjöar
är Skärfven en större. Marken är
någorlunda jemn, dock förekomma äfven
bergaktiga och skogiga trakter.
Rådande jordmånen är sandblandad mylla,
här och der lera. Jordbruket utgör
på slättbygden och boskapsskötseln i
skogsbygden hufvudsakliga näringen; en
binäring är försäljning af väfnader.
Socknen består af 102/5 mantal, hvaraf
82/3 krono och kronoskatte och 2
utsocknes frälse, samt hade 1810 297,
1840 310 och 1856 362 invånare.
Socknen har ambulatorisk folskola med
1 examinerad lärare. År 1856
undervisades i densamma 44 gossar och 48
flickor och dessutom 1 gosse och 1 flicka
i enskild läroanstalt; tillsammans 45
gossar och 49 flickor. — Askome är
annex till Wessinge ärftliga pastorat i
Halmstads kontrakt af Göteborgs stift.
Kyrkan, belägen 1 % mil från
Falkenberg, är byggd af sten 1780 och
tornet 1804; hon är 34 aln. lång och 15
bred. — Af fornlemningar förekommer
en märklig i Askome gärde, söder från
kyrkan, bestående af 14 stycken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free