- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
144

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barne - Barneköl - Barnekows sten - Barsebäck - Barsebäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Häradet består af följande socknar,
nämligen : Skarstad med Hällum; Onura
och Warp; Ryda, med Naum och
Kedum; Lekåsa med Asaka, Foglum,
Essunga och Kyrkas, samt annexerna Long
och Eling.

Barneköl, en insjö, belägen på en
stor äng i Nöbbelöfs socken och Ljunits
härad af Malmö län. En sägen
förmäler, att i sjöns ställe fordom stått en
herregård, hvilken sjunkit lor egarens
gudlöshet skull. Om dylika sägner,
se för öfrigt under orden Odensjön och
Ringsjön.

Barnekows sten. Vid Skillinge hed
på Frägnareds gärde i Westergötland
finnes en stor rostfläckig sten, som ännu
kallas Christian Barnekows sten.
Orsaken härtill är, att då Svenskarne 1612
här hade slagit Danskarne, hvilka
anfördes af kung Christian IV sjelf, och
dessa flydde undan de förföljande
Svenskarne, fastnade konungens häst vid
Frägnareds gärde i ett moras. De
öfriga Danskarne voro redan förut, och
Svenskarne kommo i sporrsträck efter,
så att död eller fångenskap hotade
kungen. Då skyndade äfven Barnekow
förbi, varsnade konungens fara och
lemnade honom sin häst, hvarpå Christian
flydde; men Barnekow blef strax derpå
nedhuggen af Svenskarne. Den
inbrytande natten räddade vid detta tillfälle
Danskarne från ett fullkomligt
nederlag. Barnekow stupade vid
nyssnämnde sten.

Barsebäck, en socken i Harjagers
härad af Malmö län, är belägen vid
hafvet, har en areal af 2,546 tunnland,
hvaraf blott 2 äro sjöar och kärr.
Marken är jemn, men till en del sumpig,
och rådande jordmånen är lera och
svartmylla. Inge.n skog finnes, men
torf på de flesta ställen till behof.
Hufvudnäringen är -åkerbruk jemte något
fiske. Socknen består af 27 l/2 mantal,
hvaraf prestgården 1, insockne-frälse
22 ’/, och frälse-säteri 4 samt gatuhus 28,
och tillsammans med annexet af 38"/48
mantal; den hade 1810 587, 1840 865
och 1856 1,015 invånare. Barsebäck
socken har fast folkskola med 1
examinerad och 1 oexaminerad lärare. År
1856 besöktes skolan af 104 gossar
och 68 flickor. I söndagsskolan gingo
29 gossar och 35 flickor. Skolbarnens
antal utgjorde således 236. —
Barsebäck, modersocken, och Hofterup,
annex, utgöra tillsammans ett alternativt
konsistorielt och patronelt pastorat af
2:dra klassen i Harjagers kontrakt af
Lunds stift. Patronrättigheten
tillkommer egaren af Barsebäcks frälse-säteri,
som är den enda större egendomen
inom socknen. Kyrkan är belägen 2 mil
från Lund och Landskrona. —
Fornlemningar finnas här i socknen af flera
slag, men icke af särdeles
märkvärdighet, utom vid Hoftorp. Här är en med
buskar beväxt grifthög, kallad Kung
Ottars hög, samt på något afstånd
derifrån ett offer-altare, bestående af en
sten, upplagd på 4 andra, alla 5
stenarna af ovanligt stora dimensioner.
På många andra ställen finnas äfven
griftkullar.

Barsebäck, ett frälse-säteri i
Barsebäcks socken och Harjagers härad af
Malmö läu, anses vara en af de äldsta ~
gårdar inom länet, ehuru dess ålder ej
kan uppgifvas. I saknad af handlingar,
hvilka, enligt sägen, blifvit vid en
eldsvåda förstörda, kunna närmare
underrättelser om fordna innehafvare af denna
egendom icke uppräknas. Likväl
känner man, att följande hafva egt
densamma: tvenne vid namn Nils och
Henrik Barsebäck äro de första kända
egarne vid ar 1434; derefter Nils Broek
1498, Claus Podebusk, Tage Thott
Ottosson 1634, Axel Sehested, Knut
Thott, som sålde gården till
biskopinnan Kloo och tvänne bröder Olaus och
Johan Rosenmark; fru Brigitta Scheel
1691, Johan Longenhjelm, Lorentz
Christoffer Stobée; Carl Stobée;
fältmarskalken grefve Gustaf David Hamilton,
hans son, generalen grefve Hugo
Wilhelm Hamilton från 1789 till 1800
och hofmarskalken grefve Gustaf
Hamilton från 1800 till sin död 1854,
samt derefter hans arfvingar.

Uuder ofvannämnde fältmarskalken
grefve Gust. David Hamiltons tid
upprättades egendomen ansenligt ur det
djupa förfall, hvari den råkat, och han
gjorde allt, för att förbättra den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free