Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg - Berg - Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan lades 1828; lion blef fullbordad
1831 och invigd 1835. I gamla
kyrkan voro epitafier öfver Fr. Zinckler
och hans fru, Johanna Suderlandia (Adl.
Matr. kallar henne Margar. Williams),
Hans Bergman, död 1705, och fänrik
N. A. Eketrä, död 1782. Hans exc.
grefve J. H. Tavast, död 1841, har
sitt vapen uppsatt i kyrkan, dit han
äfven skänkt en silfverkalk med patén,
starkt förgyllda. Betydligare gårdar äro
Berg och Rösås. Adress: Wexiö.
Berg, en sätesgård i Bergs socken
och Norrvidinge härad af Wexiö län,
har en vacker belägenhet vid Bergssjön.
Berg är ett urgammalt herregods och
har länge varit säteri. Den första
kände egaren var Petrus Byærg, som egde
flera gårdar och var troligen af
adlig-börd; ban var tillika kyrkoherde i Bergs
församling 1273. Derefter finnas inga
kända egare till början af 1000-talet,
då gården troligen var delad mellan
flera. I drottning Christinas tid kom
gården till landshöfdingen i Tio härad,
Bengt Bagge till Berga, som bebyggde
gården till herresäte. Sedan egdes af
Bengt Stensson, Johanna Nilsdotter
Hult, Susanna Thomsdotter och
befall-ningsmau H. Joensson endast delar i
gården. Derefter innehade i första
hälften af 1600-talet öfverste Frans
Zinckler egendomen. Han blef introducerad
Svensk adelsman 1049 och var
stamfader för de namnkunniga bröderna,
riksrådet grefve Fr. Sinclair och majoren
Malcolm Sinclair, hvars visa ännu
sjunges. I kon. Carl XI:s tid egdes Berg af
regimentsqvartermästaren J. Gyllenstyng,
adlad 1647, och sedan af fru Anna
Lindegren, född Sjöblad, vid år 1680,
friherrinnan Brita Kruus vid år 1700,
häradshöfdingen Hans Berghman till
Ojehult och Grimarp, död 1705,
tullförvaltaren A. Bomerstin och A. C. v.
Laurin. Derefter kom Berg dels
genom arf, dels genom köp till kapiten
Jöran Bexel, hvars arfvingar voro häraf
egare 1770, sedan 1777 till sedermera
öfverjägraästaren C. F. Berghman och
1790 till öfverjägraästaren W.
Silfversparre, sora flyttade mangården till dess
nuvarande plats och der uppbyggde det
ännu qvarstående karaktershuset.
Öfverstelöjtnanten Otto Magnus Braun,
som tillbyggde huset 1799, egde
gården sedan och efter honom brukspatron
Willi. Sundblad, roed Kgl. Maj:ts
tillstånd, från 1803 till 1823. Berg kom
sistnämnde år till hans exc. grefve J.
H. Tavast, död 1841, då kapiten
Ferdinand Gyllensvärd blef deraf egare.
Godset består af 1 1/2 mantal
frälsesäteri och 2 mant. säteri-rusthåll i
sambruk och har 15 torp, 1 mjöl- och 1
sågqvarn; underlydande äro 1 1/4
mantal kronoskatte och frälseräntor af 1 1/4
mantal. Bergs sätesgård, som under
sednare egarne blifvit till hög grad
förbättrad och förskönad, räknas nu bland
de vackraste inom länet. Utom det,
att den naturliga belägenheten är
intagande, har äfven konsten gjort mycket
för det tillstånd, hvari gården nu
befinnes. Mangårdsbyggningen, om två
våningar, och de öfriga byggnaderna
derinvid äro ganska smakfulla. Så äro
äfven trädgården och de i sednare tider
anlagda 2:ne parkerna. Den ena
parken, om 3 tunnland, ligger vid gården,
och den andra, om 0 tunnland, är
anlagd på en midtför gården liggande
vacker holme i Bergsjön. Denna
holme kallas Slättö, och, enligt sägnen, har
en jungfru Ana här haft sin bostad;
jerndörren till hennes kammare skall
nu vara sakristiedörr i Bergs
sockenkyrka.
Berg, en socken i Jemtlands Södra
fögderi af Östersunds län, har en areal,
jemte annexernas, af 451,471 tunnland,
hvaraf dock 42,000 äro sjöar och kärr.
Storsjön, med en vik, ligger vid
gränsen, Näkteu sträcker sig från Näs och
Hackås socknar till denna sjö, och
dessutom har socknen smärre sjöar,
såsom Qvarn- och Bergs-sjön samt Hålan
ra. fl. Socknen omslutes af berg,
särdeles i vester, der vidsträckta fjällberg
möta, och i öster af höjder.
Hofverberget här i socknen är, utom fjällen,
det högsta och äfven det
märkvärdigaste, så att man icke bör underlåta att
nämna några ord om detsamma. Det
omgifves på alla sidor af Storsjöns
vatten, utom på den södra, der en mosse
eller myr af 1/4 mil är belägen imellan
Storsjöns östra och vestra vikar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
