Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjälbo - Bjälbo kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Linköping, säges vara en bland de äldsta
kyrkor i Östergötland; hvem som först
byggt henne, är okändt.
Socknen kallas i äldsta handlingar
Biællbo, hvilket namn den lärer fått af
kyrkans gamla välljudande klockor eller
bjällror, som de af våra äldsta christna
förfäder benämdes. — Bland socknens
fornlemningar och minnen, utom dem,
som tillhöra kyrkan och jarlsätet
Bjälbo, hvilka upptagas vid dessa ställens
beskrifningar, förekomma, utom andra
obetydligare, följande. Sydvest från
kyrkan på de sädesfält, som ännu
kallas Rödåkrar och Blodåkrar, hölls år
1169 ett blodigt fältslag mellan
konung Knut Eriksson och 2:iie prinsar,
Kol och Burislev eller Boleslav, konung
Sverker I:s söner med hans sednare
gemål, Richissa, hvilka, under sken att
hämnas sin halfbroders, konung Carl
Sverkerssons, mord, eftersträfvade
kronan, men blefvo af Knut öfvervunna
och måste, efter att hafva lidit ett svårt
nederlag, fly, den förra till Norge och
den sednare till Danmark, der han
kränkte konung Waldemars syster,
Liten Kerstin, och dömdes till
lifstids-fängelse. Fyra närmast kyrkan, på kort
afstånd från hvarandra, öster om vägen
liggande hemman sägas hafva namn
efter slaget, nämligen: Bristorp, der det
brustit ut och börjat; Snoppetorp, der
lienden måst snoppa eller skynda sig
undan; Sjuntorp, der 700 man skola
stupat, och Öfvertorp, der kon. Knut
fått öfverhanden. Förrostade
värjklin-gor, spjutspetsar och sporrar hafva
blifvit funna, der fältslaget försiggått, och
Palmsköld berättar, att 1,000 Danskar,
förmodligen af prinsarnes hjelptrupper,
som i drabbningen stupat, blifvit
begrafna på norra sidan om kyrkan. —
År 1309, under oenigheten mellan
konung Birger och hans bröder, Erik och
Waldemar, hade hertigarne lägrat sig
vid och omkring Bjälbo, för att hindra
Birger och hans bundsförvandt, konung
Erik i Danmark, som redan voro vid
Holveden, att med sin här vidare
framtränga i Östergötland. Hertigarne hade
träffat anstalter till anfall och
öfverlemnat hufvudbanéret åt Mattis
Kettilmundsson; men en obetydlig händelse
tillintetgjorde deras väl uttänkta
planer. Herr Mattis’ häst snafvade på
den. ojemna marken och stupade öfver
en sten, så att han sjelf föll af och
banéret slogs i stycken. Detta ansågs,
enligt tiilens tro, för ett olycksbådande
tecken, och hertigarne afstodo från det
då tillämnade anfallet.
Bjälbo kyrka uppgifves som en bland
de äldsta i riket, och enligt sägnen skall
lion vara den först byggda kyrkan i
Östergötland. Den ursprungliga gamla
kyrkan har varit en märkvärdig
byggnad, olik alla öfriga i denna ort. Hon
blef sedan till större delen ombyggd och
förändrad under åren 1786, 1787 och
1788; men mycket af den äldsta
helgedomen är bibehållet. Kyrkan, som
fordom bestod af skepp och chor med en
sakristia å norra sidan och ett
fyrkantigt torn vid vestra ändan, blef åren
1786 till 1788 utvidgad åt öster.
Tornet fick lyckligtvis bibehålla sitt
urgamla skick; men triumfbågen och
cho-ret nedbrötos, och skeppets sidomurar
blefvo åt öster utdragna och
sammanbundna med en halfrund altarvägg.
Skeppets gafvelmur och ursprungliga
sidomurar äro till det inre uppförda af
huggen, till det yttre af tuktad
kalksten; tornets omgifningsmurar äro till
det yttre och alla omfattningar samt
trappor af huggen, för öfrigt af tuktad
kalksten; hvalfven och gluggarnas
betäckningar äro af kalkflis. Tornet
innehåller 4 afdelningar öfver hvarandra; de
3 första hafva 2 rum hvardera; meu
den fjerde afdelningen, högst upp, har
endast ett stort rum. I 2:ne af dessa
rum skall Birger Jarls moder, Ingrid
Ylfva, bott under oroliga tider, ty de
äldsta kyrkotornen voro byggda till
försvarsverk och derföre försedda med
ofantligt tjocka murar, små
fönsteröppningar och mycket smal trappuppgång,
för att lättare kunna afhålla en fiende
från att bestorma tornet. Högst uppe
öfver tornkamrarna sitta 2:ne klockor,
hvaraf den mindre var gjuten i
katolska tiden, som syntes af inskriften:
Ave . Maria . Halp. Maria.; men den
omgjöts 1778. Den större och
märkligaste är skänkt till kyrkan af Ingrid
Ylfva, men sedan omgjuten 1688. Hon
har på ena sidan denna minnesskrift:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
