- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
257

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokenäs - Boksjön - Bolby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidén varit kapell under Mariækyrkan
i Dragsmark och haft tvänne altaren,
af hvilka det ena bar namnet St.
Bo-tolpbi altare. Detta är så mycket mer
sannolikt, som kyrkans byggnadssätt
vittnar om en ålder, som går långt
tillbaka. Det vanliga skeppet och choret
med sin genombrutna skiljemur äro här
tillökade, det sednare med ett balfrundt
utsprång, tjenande till sakristia, och
det förra med ett vid vestra gafveln
grundmuradt vapenhus, hvarpå man
sedan satt ett trätorn.

Fornlemningar förekomma på Stora
Kärrs utmark, der ett tämligen väl
bibehållet dyrhus står. Sju sidostenar
bilda en aflång fyrkantig grotta af 7
alnars längd och 3 alnars bredd, som
täckes af tvänne stora, ojemna hällar.
En jordhög, som på norra sidau blifvit
utgräfven, omgifver monumentet. Nära
samma hemmans qvarnar, i en brant
backe, synas lemningar efter ett annat
dyrhus, eller måhända efter en
graf-kista från en något sednare period.
Denna lemning består af 3 mot
hvarandra lutande, 2 alnar långa och
breda hällar, hvilka troligen uppburit den
stenskifva, som nu ligger bredvid,
nedsjunken i marken. Griften har ingång
i vester. — Eu liknande fornlemning
återfinnes på Forsens utmark, ej långt
från färjestaden. — Grafhögar, dock
hvarken talrika eller utmärkta, och icke
heller åtföljda af någon tradition, ligga
på egorna till gårdarna Smedberg,
Humlehed, Lanehed och Lekstale samt på
Bjellands ås. Några mindre stenar stå
uppresta vid dessa sistnämda, och
nyligen har från en af dessa högar
bortförts en stor bred häll, som användes
till spång öfver en bäck. — På
ofvannämda Lekstale anträffades för flera år
tillbaka i en myr på en bergshöjd en
täckt grift, hopfogad af stenflisor. Dess
innehåll blef dock icke närmare
obser-veradt; men det är att förmoda, att
detta grafrum, i likhet med de af
samma konstruktion, som upptäckts vid
Hunnebo å Sotenäs och vid Påland i
Bullaren, tillhör de Nordens äldsta
urinbyggare, som nyttjat stenvapen. —
På Lökås, till venster om vägen, som
går till Dragsmark, stå under en klippa
3 hällar, på 17 »teg» af»tånd från
hvarandra. Den ena, som är 2 alnar lång
och lika bred, omgifves af några
mindre stenar. Denna fornlemning kalla»
Axel Tliordsons graf, och sägnen bland
allmogen förtäljer, att det var här denne
uppgaf sin ridderliga anda under
färden till sin brud i Dragsmark, sedan
han blifvit sårad i striden på Fidje
hedar i Lyse socken. -— På nyssnämda
Lökås finnes i ett berg en håla, som
bär namnet Karekyrka och
Jockumt-güjan, utan att likväl orsaken till denna
benämning kan förklaras af den gängse
sägnen, att röfvare här fordom haft sitt
tillhåll. —• Af heliga träd, som fordom
funnits inom Bokenäs, vet man att
omtala en bok på Eskilsröd och en
urgammal fura på Skorperöd. Den
sist-omtalta troddes hafva stått före
syndafloden, och ännu någon gång bör man
bär utsägas om något ovanligt åldrigt:
att det är »så gammalt som Bokenät
kyrka och Skorperöds furu». — Adress:
Uddevalla eller Lysekihl.

Boksjön. Sjö på Dal, på gränsen
mellan Wedbo härad i nämda provins
och Norge, l/2 mil lång och ’/8 mil
bred.

Bolby. Krono-säteri rusthåll med
Hasselforss jernbruk, beläget i Örebro
län, Grimstens härad och Skagershults
socken, hvilken i sin helhet lyder under
sätesgården, har en areal af 27,559
tunnland och 27 kappland och ligger
4 ’/4 mil från Örebro. Bolby är
troligen ett urgammalt herresäte, hvilket
namnet äfven antyder; likväl
förekommer det icke i de äldre urkunderna,
och detta förhållande bevisar snarare
gårdens ålder än det förnekar den,
emedan egendomen troligtvis förblifvit
inom slägterna längre tider och således
icke blifvit afhänd eller söndrad genom
köp och donationer. Detta är verkligen
händelsen med många gods. Slägten
Falkenberg är den första, som man
med säkerhet känner hafva åtminstone
från år 1603 innehaft denna egendom
och skrifvit sig till »Bohlbyn». Denna
slägt härstammar från
Mark-Brandenburg, hvarest den redan på 1400-talet
florerat; men på 1500-talet kom den
till Liefland och derifrån år 1593 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free