- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
259

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollebygd - Bollerup - Bollerup - Bollnäs, eller Boldnäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bollebygd. Härad i Elfsborgs läus
3:dje fögderi, har en areal af 88,475
tunnland, hvaraf 8,200 äro sjöar och
kärr. Det består endast af Bollebygds
socken, med annexerna Björketorp och
Töllesjö, och utgjorde 1856 88 5/16
förmedlade mantal med 5,701 invånare.
Till Bollebygds och Marks kontrakt af
Göteborgs stift höra socknarne: Sätila
och Hysna; Seglora, Fritsla,
Kinnarumma och Skephult; Örby och Kinna;
Berghem och Hajom; Surteby, Foutskäl
och Tostared; Istorp, Öxnevalla och
Horred; Kongsäter, Guifnarsjö,
Grim-mared och Carl Gustaf; Thorestorp,
Öxebäck och Ellekulla; Bollebygd,
Björketorp och Töllesjö.

Bollerup. Socken i Christianstads
län och Ingelstads härad, 2 mil v. s. v.
från Cimbritshamn, 13/4 o. n. o. från
Ystad, har en areal af 2,4 07 tunnland,
af hvilka 10 äro sjöar och kärr.
Folkmängden var 1 840 51 4 och 1 85 6 592
personer. Socknen hade sistnämda år
iäst folkskola med 1 examinerad lärare,
som undervisade 29 gossar och 32
flickor, medan 9 gossar och 3 flickor
undervisades enskildt. — Bollerup socken
är annex till Ullstorp moderförsamling
uti Ingelstads kontrakt af Lunds stift;
pastoratet är alternativt regalt och
patronelt; patronatsrättigheten tillhör
egaren af Bollerups gård. I sockenkyrkan
finnes en vacker graf, uppbyggd 1647
för Ranzowska slägten. — Adr.: Ystad.

Bollerup. Gods i Christianstads län,
Ingelstad härad och Bollerups socken,
1% mil från Ystad, är ett bland
Skånes förnämsta herregods, med vidsträckta
egor och, ehuru icke så praktfullt
be-bygdt som flera bland de öfriga
godsen, likväl försedt med både goda.
rymliga och beqväma boningshus. Äldsta
kända innehafvaren af Bollerup var en
Dansk öfverstelöjtnant Falk Lykke, gift
med en Banzow. Denne lät år 1628
uppföra gårdens norra, nu till
spannmålsmagasin nyttjade stenhusbyggnad
af 4 våningars böjd, såsom en med
hans namn och årtalet uthuggen sten
ännu tillkännagifver. Sedan Skåne
kommit under Svenska kronan,
öfverlemnades Bollerup af Dauska egaren Ide Skeel
till en Svensk, Gustaf Horn. Ar 1757
såldes godset till en herr Milvius, gift
med en Wachtmeister, och derefter till
kommerserådet Sahlgren; genom
giftermål med Sahlgrens dotter tillföll det
kanslirådet friherre Claës Alströmer och
sedan hans exc. grefve Ruuth, hvarefter
hofmarskalken baron Platen blef egare
af detsamma. Han lät 1803 uppföra
en rymlig charaktersbyggnad midt emot
den gamla, dock i belt vanlig stil och
af två våningars höjd. Baron Platen
anlade likaledes det hufvudsakligaste af
trädgården och parkerna. Godset har
fordom varit befäst med bastiolierade
vallar och vattenrika grafvar; af de
förra synas ännu lemningar; i de
sednare fångas karp och rudor, likasom uti
en insjö och åtskilliga dammar. Med
godset följer, alternativt ined Kongl.
Maj:t, rättigheten att tillsätta
kyrkoherde i Ullstorps och Bollerups
församlingar.

Bollnäs, eller Boldnäs. Socken i
Helsinglands Södra fögderi af Gefleborgs
län, har en areal af 171,165 tunnland,
af hvilka omkring 25,000 äro kärr och
sjöar. Marken är mycket ojemn; dels
sammanhängande åsar, dels bergshöjder,
äfven enstaka berg, genomstryka socknen
nästan öfverallt; likväl finnes slättmark
på flera ställen vid stränderna af
Ljusne- och Woxna-elfverna, der byarne till
större delen äro belägna. Rådande
jordmånen är invllblandad lera och sand
samt skogjord i nyodlingarna.
Åkerbruket är här lönande; sädesåkrar äro
mer vanliga än på flera andra ställen i
Helsingland. De omkring kyrkan
belägna byarne hafva knapp tillgång på skog;
den öfriga delen af socknen är försedd
med rikare tillgång. Hufvudnäringarne
äro åkerbruk, boskapsskötsel, skogsbruk
och linodling. Socknen utgör HiVj
mantal och hade år 1810 4,223, 1840
5,47 5 och 1856 6,492 invånare.
Bollnäs har både fast och ambulatorisk
skola med 2 examinerade och 5
oexaminerade lärare. Är 1856 besöktea
skolorna, den fasta af 62 gossar och
49 flickor, den ambulatoriska af 174
gossar och 192 flickor; 11 gossar
undervisades i allmänt läroverk, 102
gossar och 156 flickor i hemmet. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free