Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botorp - Bottensjön - Bottna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talet; men den indrogs till kronan vid
redaktionen 1082. På 1780-talet blef
säteriet återleranadt till Lillies
efterkommande; men det såldes strax
derefter till kammarrådet Gustaf
Stockenström, som åter försålde det 1784 till
hofjunkaren Carl Johan Bogeman till
Göberg, hvilkens äldsta son, kapiten
Carl Johan Bogeman, egde det 1828.
Bottensjön. Sjö i Skaraborgs län,
Wadsbo härad, mellan sjöarna
Wettem och Wiken, med obetydlig höjd
öfver den förstnämda, 297,6 fot Öfver
Östersjöns nivå (Wetterns höjd =297
fot). Genom Rödesund sammanbindes
Bottensjön med Wettern. Bottensjön
består af tvänne afdelningar, förenade
genom ett sund, invid hvilket
Waber-get, af hvilket Wanäs fått sitt namn,
höjer sig. Genom sjön går segelleden
från Wettern till Westgöta-linien af
Göta kanal; men inloppet till sjön,
Rödesund, är sjelft kanaliseradt, och vid
norra ändan af den 2/3 mil långa sjön,
der denna står i samband med sjön
Wiken, ligga Forsviks manufakturverk
och kanal med sluss, den äldsta på
kanal-linien, byggd 1813. Denna sluss
innehåller fallet mellan Wiken och
Bottensjön och är den högsta på hela
kanal-linien, 307 fot öfver Östersjön, 11
fot öfver Wettern och 163 fot öfver
AVenern. — Bottensjön kan egentligen
anses som en vik af Wettern.
Bottna. Socken i Qville härad och
Norrvikens fögderi af Bohuslän, har en
areal af 4,328 tunnland, af hvilka 35
äro kärr. Endast vid Bottna-fjordcns
innersta ända stöta socknens egor till
hafvet, hvadan ock inbyggarne föga
sysselsätta sig med fiske. Ingen sjö
finnes i socknen. Hemmanens
beskaffenhet är enahanda med den i Qville.
Uti den bördiga Bottnahed, en
betydligare dal, som från Bottna-fjorden
sträcker sig genom socknen, eger denna
sin mesta och bästa åkerjord. Der är
jordmånen lermylla, på ett par ställen
vexlande med svartmylla. De gårdar,
som hafva sina egor öster i socknen
mot gränsen af Berffendalen, hafva
deremot en svagare jordmån af sand och
myrjord. Skog finnes ingen, blott
några här och der stående obetydliga
löflundar. En sandås, Bottna-åsen, ligger
sydost i socknen. En myckenhet
skälsand träffas bortom hemmanet
Skebber-vall. Uti ett af dervarande snäcklager
påträffades för några år sedan ett
upprättstående menniskoskelett af vanlig
storlek; men några närmare
undersökningar derom anställdes icke.
Lemningar efter däggdjur äro ock funna
ibland skälsanden vid Råholmen,
socknens lastageplats. Hufvudnäringarne
äro åkerbruk och boskapsskötsel.
Socknen innehåller 20 1/4 oförmedlade
mantal och 17 7/16 förmedlade, hvaraf 1
frälse och 1 1/2 krono. Folkmängden
var 1810 615", 1840 585 och 1856
654 personer. Socknen har
ambulatorisk skola med 1 examinerad lärare.
År 1856 besöktes skolan af 27 gossar
och 19 flickor, medan 1 flicka
undervisades enskildt, 18 gossar och 25
flickor i hemmet. Bottna och annexet
Svenneby äro förenade till ett
skoldistrikt, med 5 rotar, hvaraf 3 tillhöra
Svenneby och 2 Bottna. Jemväl här
finnas tredskande föräldrar och
målsmän. — Bottna är annex till Qville
regala pastorat af l:sta klassen,
tillhörande Wikornes kontrakt af Göteborgs
stift. Kyrkan, belägen 4% mil v. n.
v. från Uddevalla, vid hafvet, har
vackert läge på en af de bergsluttningar,
som begränsa Bottnaheden. Hon
består af ett långhus, som vid vestra gafvel
fått en tillbyggnad, öfver hvilken
ett mindre trätorn reser sig. Genom
nämda tillbyggnad, hvilken kan anses
som vapenhus, leder den ena ingången;
den andra är på kyrkans södra sida.
Af fornlemningar må följande
nämnas: hällristningar finnas i grannskapet
af gården Skebbervall, hvilken
förmodas hafva fått sitt namn (Skeppvall)
af de många på dess berg uthuggna
skeppsfigurerna. Den vigtigaste och
största taflan är aftecknad i Annaler
for Nord. Oldkynd. Ibland skepp,
fotsulor och hålor ser man här eu
sittande bild, som håller en annan
knäbö-jande uti handen eller hårflätan. Den
sednare griper uti en figur, om hvilken
man ej kan bestämdt urskilja, huru vida
den skall föreställa ett djur eller en
stupande man. Under denna grupp stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
