- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
307

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxholm - Braheberg - Brahehälla - Brahelund - Brahehus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dess anläggning år 1754, haft samma
egare som Boxholms egendom,
hänvisas läsaren till dennas beskrifning strax
ofvanför. Vid egendomen finnas flera
sågverk, qvarnar, tegelbruk och
pott-askfabrik. Bruket utskeppar på
Norrköping och Stockholm. Vid bruket
finnes postkoutor.

Braheberg. Egentligen Uthamra,
5 1/2 mantal frälse-säteri uti Närtuna
socken, Långhundra härad och
Stockholms län; synes hafva tillhört de gamla
Wasa-, sedermera Brahe-godsen, kom
med Ebba Abrahamsdotter Brahe till
A. Banér, som egde det 1 637,
innehades 1685 af G. Kurck, 1741 och 1772
af slägten Lejonflycht och 1849 af en
Olsson.

Brahehälla. Fordom ett af grefve
Per Brahe den Yngre, innehafvaren af
grefskapet Wisingsborg, på säteriet Näs’
egor och en hög klippa vid sjön Noen,
uti Adelöfs socken, Norra Wedbo
härad och Jönköpings län anlagdt
lustslott, hvilket ännu 1 802 stod oskadadt
till tak och yttre murar, men 1 857 var
en fullkomlig ruin. En teckning af
slottet, hvilket sannolikt skulle vara ett
motstycke till Brahehus vid Grenna, ses
i Dahlbergs Suecia Antiq. et Hodierna.

Brahelund. Se Haga.

Brahehus, numera endast ett
bondhemman under Wretaholms sätesgård i
Grenna socken och Wiste härad af
Jönköpings län, men fordom ett ståtligt
grefligt lustslott, ett hugskott af 17:de
århundradets aristokratiska fåfänga.
O-ster om Grenna stad framstryker en
bergsträcka, och ofvanför Uppgrenna by
ligger dennas högsta klippa, hvarifrån
man har en vidsträckt och härlig
utsigt öfver Wettern, Wisingsö, Omberg
»amt långt inåt Vester- och
Östergötland. Stället kallades Gudsbacka eller
rättare belt enkelt Grusbacka och var
bebygdt med en blygsam tandthydda.
Riksdrotset grefve Per Brahe den
Yngre såg deuna bergsklippa från
Wi-8ingsborgs slott, Braheska grefskapets
dåvarande hufvudsäte, och inom kort
tid blef klippan prydd med ett
präktigt lustslott. Det har länge sedan
blifvit förvandladt till en ruin; men af
samtidiga berättelser och anteckningar
kan man någorlunda bestämma dess
fordna utseende. Enligt E. Dahlbergs
planch af Brahehus och efter de
upplysningar, som Brunii kända
konstnärs-och forskareblick på ort och ställe
inhemtat, »har detta lustslott bestått af
en fyrkantig hufvudbyggnad med en
bottenvåning, två mellanvåuingar och
öfverst en halfvåning med takfall åt
alla sidor och å midten en laterna,
omgifven af en altan. Af dessa våningar
hade den nedersta och öfversta å hvarje
sida fyra små fönsteröppningar, de
mellersta deremot tre stora sådana. Denna
hufvudbyggnad, belägen å yttersta
branten, motsvarades å norra sidan af
tvänne fyrkantiga hörntorn, hvilka med
densamma och sinsimellan förenades med
höga sträckmurar. Hvarje hörntorn,
som bestod af en lägre och en högre
våning, hade en fönsteröppning å hvarje
sida och en kalottformig betäckning
med spira. Hvarje sträckmur hade å
midten en stor port samt tvänne rader
gluggar öfver hvarandra.
Fönsteröppningarne i bottenvåningarna voro
stick-bågiga, men i hufvudbyggnadens
mel-lanvåningar och tornens öfvervåuingar
rakslutna. Hufvudbyggnadens
halfvåning, som bildade ett slags Ättika, hade
små rundfönster. Sträckmurarnas
gluggar voro i nedra raden stickbågiga, i
den öfra cirkelrunda. Det hela var, så
vida man får döma af den snillrike, ej
»ällan poetiserande, konstnärens
teckning, utfördt i praktfull renaissans-stil.n
Brahehus slott reducerades 1685,
och efter den tiden stod det öde, tills
det afbrann 1708, och blef aldrig
sedermera iståndsatt. Öfverlemnade åt
deu tärande tiden, hafva de afbrända
murarne oupphörligt ramlat, och nu är
föga öfrigt af det stolta slottet.
Samma öde har äfven träffat Wisingsborg,
som förstördes genom eldsvåda ett
årtionde efter Brahehus’ missöde; den
enda af Braheska grefskapets trenne
borgar, som elden skonat, är Vestanå,
äfven beläget i Grenna socken; men
detta slott har åter blifvit förderfvadt
af en smaklös modernisering.
Wisingsborg ansågs dock för det förnämsta;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free