- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
315

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braås' landtegendom och Böxholms eller Bökesholms - Breared

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken gården är aulagd. I trädgården
finnes öfver en i en kulle hvälfd ingång
en sten upprest af framlidne friherre
A. W. Rappe med följande inskrift:
»Åt år 1809. Frie Svenske Män,
gifven J edert bifall?» Midt emot denna
sten, på en hög kulle, der frih. Eappe
önskat hvila, är öfver honom och hans
fru, F. M. Lundström, en minnesvård
af gråsten upprest. — Boxholm, 1
mantal säteri, är nu mer blott en Braås
underlydande egendom; men det var
fordom herregods, och en J. Enhörning
skref sig till Boxholm, död 1707 ;
sedan fick denna gård samma egare som
Braås, hvilket är förut anmärkt. Hela
jordegendomen består af Boxholm 1
mantal säteri och Möllekull ’/2 mantal
frälse, hvilka brukas gemensamt, och
underlydande äro 25/s rnautal i Drefs,
1 mantal i Hornaryds och 5 ’/4 mantal
i Sjösås socknar, alla frälse, 17/lß
mantal krono-skatte i Nollebäck och
Granhult socknar samt ’/8 mant. frälse jemte
tredjedelen uti Inglamåla jerngrufva, i
Fröderyd socken.

Böxholms bruk ligger i vattendraget
mellan sjöarna Drättingen och Orken.
Bruket var först anlagdt på Braås egor,
der en masugn uppfördes år 1745 af
dåvarande egaren, brukspatron 01.
Lundblad; år 17 62 anlade bergsrådet E.
Benzelstjerna manufäktuverket efter
erhållen tillåtelse, och öfverste K. Rappe
fick år 1770 tillstånd att äfven på
Braås anlägga en stångjemshammare
med 200 sk® årligt ämnessmide;
denna hammare flyttade ban år 17 82 till
Böxholms säteri, ’/4 mil från Braås.
Grefve G. Hamilton begärde och fick
sedan tillökning af ämnessmidet. Är
18 28 bestod bruket af masugn, eu
stångjemshammare samt
manufakturverk, bestående af 5 knipphamrar och
4 spikhamrar. Nu består bruket af 2
stångjernshamrar med 1,050 sk®
privilegieradt smide mot 10 sk® 10 1®
hammarskatt, 2 härdar, 1
knippham-mare och 3 spikhamrar med oinskränkt
smidesrätt, 1 tullmjölqvarn med 3 par
stenar och 1 enbladig såg.

Breared. Socken i Tönnersjö härad
af Halmstads län, har en areal af
33,719 tunnl., hvaraf 2,865 äro sjöar
och kärr. Här äro 20 sjöar, af hvilka
Friilen vid Småländska gränsen samt
Gyltigesjö, Sämlångeu och
Breareds-sjön äro betydligare. Genom dessa
sjöar framflyter Fylle-ån, det enda
betydligare vattendraget i denna trakt.
Landet är en bergstrakt, och bland
högre berg kan nämnas Klefven på
prestgårdens egor; här och der är dock
något jemnare. Jordmånen är mycket
olika; men ingenstädes finnes lera eller
lerblandad jord; sandmo, ljunghedar
och sandblandad mylla finnes på några
ställen. Skogarna äro i aftagande; dock
finnes något så väl barr- och löfskog
som torfmossar. Hufvudnäringarne äro
åkerbruk, boskapsskötsel och något
fiske; som binäring väfves icke
obetydligt vadmal, hvilket försäljes i Borås.
Socknen innefattar icke några stora och
tätt sammanbyggda byar, utan endast
byalag, men mest enstaka smärre
gårdar. Hemmantalet utgör 4 913/10
mantal, och folkmängden var 1810 1,182,
1840 1,537 och 1856 1,71 1 personer.
Barnundervisningen sker i en år 1815
inrättad ambulatorisk skola, som
förestås af en examinerad lärare. Ar 1856
besöktes skolan af 71 gossar och 69
flickor; dessutom erhöll 1 gosse
undervisning i allmänt läroverk och 1 i
enskild läro anstalt. — Breared utgör
ensamt ett regalt pastorat af 3:dje
klassen i Laholms kontrakt af Göteborgs
stift. Kyrkan, belägen l5/8 mil från
Halmstad, 3 från Laholm och 16 ’/4
mil från Göteborg, på en höjd nära
landsvägen, är byggd af sten, försedd
med trätorn, bygdt 1809, och en af
sten murad sakristia. I kyrkan
förvaras flera saker från katolska tiden,
bestående i ett dopfat af messing med
munkstils-inskrift, ett rökelsekar af
metall, en antik liten klocka och kyrkans
urgamla sigill af silfver, föreställande ett
halster, hvaraf man torde kunna sluta,
att kyrkan blifvit invigd åt St.
Laurentius; omskrifven är: Breeris Kjerkis
ind-segel. Det säges, att kyrkan under
krigstider blifvit uppbränd af
Danskarne. Ännu vid i sednare åren skedda
reparationer har man funnit en mängd
kol och aska, som med säkerhet intyga
en kyrkan öfvergången brand. — Vid
hemmanet Skallinge på en slätt öster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free