- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
336

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brokind - Bromma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lydande till fideikommiss, hvilket
utvidgades den 4 April 1744 af hennes
syskou, öfversten Henrik Falkenberg
samt fröknarna Sophia och Beata
Catharina, till förmån för hennes brorson,
sedermera riksrådet grefve Melcher
Falkenberg, som skref sig till Brokind och
ännu mer förökade fideikommisset år
1793; han bodde här till sin död 1795.
Derefter tillföll det hofmarskalken
grefve Henrik Falkenberg och innehafves
för närvarande af kammarherren grefve
Henrik Geojg Falkenberg, född 180 3
och gift med grefvinnan Christina
Lovisa Maria Mörner.

Brokinds gods, med allt
underlydande, lärer år 1636 hafva utgjort 55
hemman, hvaraf 51 gammalt frälse.
Ar 16 83 kallas Brokind urgammalt
säteri med 4 1/2 mantal rå och rör, och
1688 säges det vara sammanbygdt med
Åsmestad 3 och Torp 2 mantal.
Brokinds fideikommissgods utgöres nu af
5 mantal frälse-säteri, med qvarn af 6
par stenar, såg, tegelbruk, m. m., samt
underlydande inom socknen 16l/8 mant.
På egorna finnas öfver 20 torp.

Brokind är en af de vackraste
egendomar i Östergötland. Mangården har
utmärkt skön belägenhet, som ofta
tillvunnit sig resandes uppmärksamhet och
beundran. Den ligger på tvänne
holmar, bildade af Stång-ån, hvilken här
vid utloppet ur sjön Jernlunden i Lilla
Beugen delar sig i trenne grenar.
Dessa holmar, genom trenne broar sins
imellan och med fasta landet förenade,
lära gifvit anledning till ställets första
namn Broo. I medlet af 1600-talet
började man kalla det Brokind; men
allmogen säger ännu Bro. Det äldsta
huset härstädes var sannolikt en borg,
troligen försedd med grafvar och
vallar, och gamla byggningen, som
ned-refs 17 26, var utan tvifvel äfven
befäst, emedan konung Gustaf befallde
Småländningame i Kind och Ydre
härader, att de skulle besätta Bro och
Forssa (Sturefors) emot Dackens partier.
Nära gården finnas ännu lemningar af
en skans; en kanonkula är funnen
under ett gammalt al-träd. Det gamla
huset var af sten, försedt med torn, och
låg mer i nord-nordvest på samma
holme, der det nuvarande är uppfördt. Då
det nedrefs, var derpå en kopparflagga
med årtalet 1250 eller 1270 i
munkstils-siffror, hvilket kanske betydde, att
det då uppbyggdes. Det afbranu 1726
samt nedrefs, och året derpå lades
grunden till det nuvarande stenhuset af
Anna Maria Falkenberg, hvars namn,
tillika med hennes mans, fältmarskalken
grefve Axel Sparres, äro uthuggna
öfver porten; det blef färdigt 1731. Det
består af tvänne våningar till
boningsrum och en bottenvåning, som till
större delen upptages af källrar m. m.
Uti öfra våningen finnes i taket till
en stor sal en målning i oljefärg,
föreställande slaget vid Lutzen den 6 No»
vember 1632, hvilken målning förut
suttit i taket till gamla huset. Här
förvaras äfven omkring 30
pergaments-bref rörande egendomen. Bägge
flyglarne, af sten, byggdes åren 1724 och
1725, äfven af grefvinnan Sparre.
Under åren 1749 —1789 uppfördes de
öfriga stenhusen af riksrådet grefve M.
Falkenberg, såsom ett godt tröskverk,
ladugårdsbyggnader m. m., allt af sten.
Tvänne trädgårdar försköna det i sig
sjelft vackra läget. — Teckningar af
den gamla mangården finnas i
Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna och
af den nya i Tersuers Fordna och
Närvarande Sverige.

Bromma. Socken i Sollentuna
härad af Stockholms län, på tre sidor
omgifven af Mälaren, nämligen i söder
och s. v. af segelleden till Uppsala,
från Nockebv-sund till Klubb-fjärden, i
nordost af Ulfsunda - fjärden, har en
areal af 4,744 tunnland, af hvilka 45
äro sjöar och kärr. Till socknen höra
öarne Stora och Lilla Essingen i
sydost mot Kungsholmslandet. Socknens
fasta land sluttar hufvudsakligen mot
Ulfsunda-fjärden, i hvilken socknens
största, från Spånga i norr kommande,
vattendrag utfaller; i samma fjärd
utfalla äfven små bäckar från
småsjöarna Kyrksjön, Jädern och Lillsjön.
Öarne och sjöstränderna äro bergländiga,
minst vid Ulfsunda-fjärden; det inre
landet består af slätter, dalgångar och
spridda bergkullar, som icke alldeles
sakna skog, hvilken mest består af tall
och gran; sällsyntare är eken. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free