Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunneby - Brunneby - Brunnhem - Brunnlid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärkningsvärdt hemman, hvarå en enkel
bostad var uppförd på en stenig och torr
plats, blef liksom genom ett trollslag
förvandladt till en af de vackraste
egendomar i hela orten genom en utmärkt
och högaktad mans bemödande att sjelf
skapa sig ett trefligt hem. Brunneby
rustbåll skänktes på 17 50-talet af
konung Adolf Fredrik som faddergåfva till
"Wreta församlings dåvarande
kyrkoherdes, Tiburtii, son, Adolf Fredrik. Några
år derefter inköptes hemmanet af
audi-tören Hülphers, hvars enka bebodde det
till år 1795, då, vid hennes frånfälle,
arfvingarne sålde Brunneby till
biskopen i Linköpings stift, sedermera
ärkebiskopen Jak. Axelsson Lindblom.
Sedan han blifvit egare af gården,
uppfördes mangårdsbyggningen, om två
våningar, samt tvänne vackra
flygelbyggnader i halfcirkel på en höjd, 500
alnar i öster från den förra bostaden.
Gårdens öfriga byggnader glömdes icke
heller; dels nybyggdes de, dels
reparerades. För att mer försköna stället,
som i sig sjelft har utmärkt vacker
belägenhet ined vidsträckt utsigt öfver
den kringliggande trakten, sjön Boxen,
Linköping, Wreta klosterkyrka samt
Göta kanal, som löper förbi genom
egorna, anlades en större trädgård på
en plats, som förut var eu kal
sten-backe och nu prydes med fruktträd,
alléer och en vacker park; med ett ord,
Lindblom omskapade med mycken smak
och kostnad detta ställe, som han
bestämde till sin sednare makas, Sofia
Ulrika Söderbergs, enkesäte. Denna
önskan uppfylldes äfven. Efter mannens
frånfälle 1819 tillbragte
ärkebiskopin-nan större delen af sin lefnad på
Brunneby.
Brunneby, se Almstad. Såsom
tilllägg till det, som vid sistnämda artikel
uppgifves om egaren, friherre Funck,
kunna vi här meddela, att friherrn är
stiftaren af sockenbibliothekerna uti
Tå-by, Tingstad, Furiugstad,
Häradshammar, Söderköping, Krokek och
Dagsberg, till hvilka han lagt grunden
genom gåfvor af från 50 till och med 250
volymer, hvarefter han sedan utvidgat
och förökat dem. På Almstad har
friherrn inrättat ett s. k. »folklånebiblio-
thek» till begagnande af arbetsklassen
inom hela den omgifvande orten.
Derjemte bör det icke lemnas oaumärkt,
att samma för upplysningens spridande
nitiska man är den första, som
åstadkommit inrättandet af sparbanker på
landet. Detta skedde redan år 1822,
då friherre Funck i Tåby socken
inrättade en sådan bank och dermed gaf
den första impulsen till dylika bankers
upprättande äfven på landsbygden.
Brunnhem. Socken i Gudhems
härad af Mariestads län, har en areal af
1,97 0 tunnland. En å från Simsjön på
Billiugen flyter genom socknen.
Marken är delvis jemn, ehuru berg och
kullar stiga upp här och der. Bland
höga kullar i socknen kunna nämnas
Sirsakullen, Alnahögen och Kåhögen.
Jordmånen består i dalarna af
svartmylla, på höjderna af örjord, ofta
blandad med sönderfallen skiffer. På skog
är stor brist. Hufvudnäringen är
åkerbruk. Socknen innehåller 123/4 mantal
och hade 1810 280, 1840 338 och
1850 378 invånare. Brunnhems
socken har fast folkskola (se Stenstorp).
Ar 1 85 0 besökte 12 gossar och 10
flickor skolan; dessutom undervisades
2 gossar och 1 flicka enskildt samt
17 gossar och 13 flickor i hemmet. —
Brunnhem är annex till Stenstorps
kon-sistoriela pastorat i Billings kontrakt
af Skara stift. Kyrkan, som var
förfallen, raserades 1817 tillika med
moderkyrkan och den andra
annexförsamlingens, Kyrketorps, kyrka, hvarefter en
ny uppbyggdes, som vidare omtalas
under artikeln Stenstorp. — Bland
socknens fornminnesraärken må nämnas:
vid Brunnhems by ser man
Gautberts-hall, som är, enligt de gamlas sägen,
ett minne af en christen prest, som der
predikat för hedningarne. Den kallas
nu Skåber-liall, hvilket, i landets språk,
är sammandraget af St. Gautberts hall.
I Banstads bys norra gärde finnas
stensättningar, kallade domaresäteu, och
grafställcn. — Adress: Sköfde.
Brunnlid. Frälse-säteri i Siene
socken och Kullings härad af Wenersborgs
län, tillhörde på 1750-talet slägten
Alströmer. Här var då ett schäferi af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
