- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
353

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruzaholm - Bryne - Bråarp - Bråbo - Bråbo - Bråborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inköptes det af bergsmannen i Sala Mats
Petersson, som följande året afyttrade
det till bergmästaren C. M. A.
Sjö-gréen. Ar 1831 förstördes af ett
regnflöde det nästan nybyggda bruket till
den grad, att platsen, der det stod, var
som derstädes aldrig funnits någon
byggnad. Genom den verksamma egarens
bemödande återställdes icke dess
mindre bruket inom kort, ej allenast i sitt
förra, utan i betydligt förstoradt och
förbättradt skick. Ar 1853
öfverlemnade herr Sjögréen bruket med dertill
lydande 3,375 mantal, hvaribland
Norrsunda jemte en utjord, till sin son och
herr Theodor Suber. — Bruket består
af 2 härdar, 2 stångjernshamrar och 1
manufakturkammarstock med 400 sk®
smidesrätt (enligt Bergs-kollegii
uppgift 185G: 2 ofria härdar med 900 sk®
privilegieradt smide mot 9 sk®
hammarskatt). Det har egen masugn och
är grundadt på sjö- och myrmalmstägt;
men egaren köper äfven tackjern från
Tabergs bergslag. Masugnen ger
årligen 2,000 sk® gjutgods och tackjern
samt smedjan 900 sk® stångjern.
Gjutgodset är utmärkt godt och vackert.
Sjömalmsbehofvet hemtas från sjöar i
orten, det mesta likväl från Östra
härad. Till bruk och masugn åtgå
årligen 5,000 läster kol och 9 00 famnar
ved. Bruket har derjemte på ett
öfverraskande sätt blifvit, i anseende till
boningshus och trädgårds - anläggning,
förskönadt; trädgården inneslutes af en
380 alnar lång syrenhäck mot en
vacker parkanläggning.

Bryne. Frälse-säteri i Hjerpås
socken och Kållands härad af Mariestads
län, tillhörde 1812 fru Jul.
Stjernspar-re, född von Platen, som ansenligt
förbättrat gården, och på 1830-talet egde
majoren Uggla densamma.

Bråarp. Ett mantal säteri, beläget
vid Bråarp-sjön, i Anderstorp socken
af Westbo härad och Jönköpings län,
har tillhört slägten Fletwood och
egdes sednast af öfverstlöjtnantcn baron
F. U. Fletwood, som blef dödskjuten
vid Sveaborg 1789. Gården innehades
sedan af en löjtnant Mentzer, så af en
löjtnant da Frese, nu af bönder.

Bråbo. Härad i 5:te fögderiet af
Östergötlands län, beläget vid Motala
Elfs nedersta lopp från sjön Glan till
Bråviken och i norr sträckaude sig upp
till Kolmorden, har en areal af 72,020
tunnland, hvaraf 10,200 äro sjöar och
kärr, innefattar 128 mantal och
beboddes 185 6 af 5,123 personer. Häradet
innefattar 3 socknar: Östra Eneby,
Qvillinge och Simonstorp. — Bråbo
härad utgjorde, enligt Gustaf I:s
testamente, en del af hertig Magnus’
her-tigdöme.

Bråbo. Kontrakt i Linköpings stift
och län, se Lösings, Bråbo och
Mem-miiigs kontrakt.

Bråborg. Kungsladugård i
Dagsbergs socken och Lösings härad af
Linköpings län, är nästan kringfluten af
Bråviken. Godset har i fordna tider
hetat Branäs, Brådnäs och Bränds och
skall först fått namnet Bråborg, sedan
kon. Johan IILs gemål, Gunilla Bjelke,
här låtit uppbygga ett slott. Under
namnet Branäs har det varit ett
urgammalt herresäte, till och med säte för
fylkeskonungar och jarlar. Under kon.
Christophers tid innehades gården af
riddaren Erik Axelsson Tott, som gaf
till Wadstena kloster den derutmed
belägna Branäs ö, nu Djurön kallad
(se denna), och under kon. Erik XIV:s
tid skrefvo sig amiralen Mats Nilsson
Kagg och hans son, Erik Kagg, till
Branäs. Sedan blef gården enkesäte
för drottning Gunilla Bjelke, som dog
1 597. Här afledo äfven hennes son,
hertig Johan, och hans gemål, Maria
Elisabeth, 1618. Johan förklarades
först för storfurste af Finnland, grefve
till Åland och Bråborg, men sedan för
hertig af Östergötland. Efter deras död
hemföll gården till kronan, men såldes
till pfalzgrefveu Johan Casimir 1634,
eller enligt rcduktions-jordebokeu 1631,
då de 10 hemmanen, hvarå Bråborgs
gods är grundadt, sägas vara köpta.
Efter Johan Casimirs död hemföll
godset åter till kronan; men kon. Carl X
gaf det 1654, jemte andra gods, till
pfälzgrefve Adolf Johan i vederlag för
Wadstena län, som den sistnämde hade
i förläning, och efter hans död 1689

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free