- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
370

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burseryd - Burträsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

btorn : gørtlje : mik : »itkunter • preft :
fkref : mik : ok : Ijer • fkl • unt • ftuk •
ftrtltta j. Skriften är svårtydd; men
man får af densamma till det minsta
veta, att bildhuggaren hette Björn och
presten Witkunter eller Widgundur. I
tornet äro 2:ne klockor; på den ena
läses : Annus incarnationis Domini.
Millesi-mns . Tutentesimus . Tritesimus . Octavus .
erat .facta an campana. Bero . Starbesit!
Det är: År 1238, gjuten till klocka af
Björn Star. På den gamla
kyrkogården var en grafsten, kallad Sibbasten,
mot hvilken man gned liktornar, för
att fördrifva dem. Sibbe, som hvilar
under stenen, blef, enligt sagan,
mördad i en ålkista af sin son; mördaren
var dock okänd. Liket utställdes på
kyrkogården, och alla skulle röra
dervid. Då sonen darrande tog i sin
fader, måste ban bekänna sitt brott.
Man sade, att blod frustade ur
dödssåret och bestänkte sonen. — Bland
fornlemningar inom socknen märkes ett
griftrör i Långhults gärde, nära intill
vägen mellan Burseryd och Bosebo; i
griftrörets medelpunkt har stått en 2l/2
alnar hög obeliskformig bautasten, som
nu nedfallit. Vid Onnabo finnas
åtskilliga fornlemningar, hvarom vidare
under denna artikel. På sluttningen
af ett berg i Norra Spaebo hage
träffas en Jotnisk tempelgrotta.
»Bildningen, — säger Allvin i Westbo Härads
Beskrifning, — är en berghäll, 10 fot
lång, nära lika bred och 4 fot djup,
något spetsig åt södra ändan. Hällen
hvilar på 3:ne 5/4 aln höga stenfötter,
deraf en under hvarje af de norra
hörnen och en närmast midt under.» —
»Det torde böra fästa fornforskares
uppmärksamhet, — tillägger ban, — att
alla s. k. Jotniska tempelgrottor äro
bildade genom 3 under ett stenblock
lagda fotstenar, hvaremot troligen
Asa-kultens offerbord äro resta på 4
fotstenar.» — I Burseryd socken ligga
säterierna Hallabäck och Mölneberg. —
Adress: Qvarsebo.

Burträsk. Socken i Umeå läns
andra fögderi, har en areal af 494,239
tunnland, hvaraf 48,000 äro sjöar och
kärr. Socknen är först bildad i början
af 1600-talet, då några byar från
Skellefteå, Löfånger och Bygdeå härtill
afskildes. Upphofvet till denna nya
socken . berättas hafva tillgått sålunda:
kapellanen i Skellefteå, Michaël
Lau-rentii, som var fullmägtig på riksdagen
i Linköping år 1600, föreslog der
saken, och det lyckades honom utverka
tillstånd att få Burträsk till särskild
socken och att sjelf bli den första
kyrkoherden derstädes. Härtill lades då från
Skellefteå 8 byar, nämligen Mjöd- och
Lappvattnet, o Bod- och Gammelbyn,
Bygdeträsk, Åby, Ljus- och
Renbergsvattnet; af Löfånger: Svarttjärn,
Siljum (nu Bursiljum) och Willvattnet; af
Bygdeå: Krok- och Andersvattnet,
Siljum (nu Bygdsiljum), Gårek- och
Lub-boträsk, samt af Umeå: Petisträsk, en
enstaka gård. Socken är rik på
vattendrag, som genomskära den i flera
rigtningar; de största äro: Bur-ån,
Ris-ån, Sik-ån och Tall-ån. De största
sjöarne äro: Bygdestor, Säfvarträsk och
Låssmen, alla 1 mil långa; något
mindre äro: Bur-, Bygde-, Kalf-, Gran- och
Tall-sjöarna, o. s. v.; de minsta äro
otaliga. — Man påminne sig, att större
sjöar kallas i orten Träsk och de
mindre Tjärnar. Denna mängd sjöar
förenas genom strömmar, åar och bäckar
till så stort antal, att det hela liknar
ett nät. Bur-ån börjar utflyta från en
vattenrik springkälla vid foten af
Asp-berget nära Kattisträsk i Skellefteå, går
sedan hitåt genom Burträsken och
derifrån åter in i Skellefteå, hvarest ån
vid Burebyn utfaller i hafvet. Ris-ån
kommer från Lispträsket i Skellefteå,
går genom Lidträsket och faller sedan
genom Göksjön i Burträsket. Sik-ån
har sitt ursprung i Lappmarken,
kommer hit genom Skellefteå, går sedan
genom 5 af de ofvannämda mindre
sjöarna, och Tall-ån samlas från källor
omkring Lubboträsk, faller genom
Tallträsk och Rotsjön i Bygdeträsk, i hvars
ända ligger Bygdsiljum, hvarest de 3
sistnämda åarna förenas i Silje-ån, som
går åt Bygdeå och der kallas
Rickle-ån. Sjön Lappvattnet i denna socken
är märkvärdig för sina tvänne bottnar,
af hvilka den Öfre, under mulet väder,
skjuter upp mot vattenytan. Marken
är delvis bergaktig; men bergen äro
icke särdeles stora. Hvitsidbergct, 1 1/4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free