Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byarum - Byarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enkedrottning reste förbi Byarum den
5 Augusti 1827, behagade bon, på
pastors begäran, tillåta, att denna kyrka
skulle kallas Eugenia Desideria, »ett
drag, som väl måtte bevisa större
tolerans hos lutherskt-evangeliska
kyrkan, än den påfviskt-katolska, som
klagar öfver så mycken förföljelse i
Sverige, väl ännu mäktat åstadkomma emot
en person af vår kyrkobekännelse»,
säger "Wieselgren om denna händelse.
Den nya begrafningsplatsen härstädes
invigdes den 9 Aug. 1829. Byarum
är likasomj nu socknens fordna namn;
äldsta namnet är Borom, sedan Byrom.
Många härvarande gårdar och byar
nämnas i handlingar från 12- och 1
300-talen. De betydligaste gårdarne äro nu
säterierna Bratteborg och Gerahof.
Jernverk äro Högaforss, Tjurehult eller
Ec-kersliolm och Götaforss, hvilka alla
vidare omtalas på sina ställen. — Af
fornlemningar må följande nämnas. Vid
Flahult står ett stenkors upprest.
Sägnen vet förtälja, att en brudskara der
omkommit. »Gunnel åkte och Tufve red,
Båda föllo i skyen (sjön) ned»,
upprepas, och viken der nära heter Prestviken.
Vid Ekervds hemman träffades år 1781
ett fynd, bestående af en stor guldring
(troligen en ringlagd mynt-ten) om 10
dukater och 3 stänger eller tenar om
51 dukater fint guld. Sakerna, som
funnos i ett stenrör, tvcktes hafva varit
nedlagda i en urna af trä. En
kringstrykande skattsökare, vid namn
Schenberg, från Skenninge, gaf anvisning till
gräfningen, som verkställdes af bönder.
Upphittarne erhöllo 1,800 rdr för
fyndet. I en äng vid Gerahof finnes en
väl bibehållen domplats af 9 stenar,
med 2:ne 5 alnar höga vårdhållare i
nordvest. Vid Eckersholm står på en
liten hög, nära Lagan, en märkvärdig
runsten. — Om det af Wieselgren hit
förlagda Byarums kloster, se nedan. —
Adress: Wernamo.
Byarum. Fordom ett kloster. Detta
klosters belägenhet har varit
underkastad mycken tvist bland så väl de äldre
som nyare fornforskarne. Bhvzelius har
först uppgifvit, att det legat i Börrum
eller St. Pehrs socken i Hammarkinds
härad af Linköpings län, och detta har
sedan fått gälla ända till våra dagar,
då Wieselgren uppträdt emot denna
uppgift med påstående, att detta
kloster legat i Byarums socken af Östbo
härad och Jönköpings län. De äldre
hafva berättat om Byarums kloster
ungefär så här: Klostret har varit
beläget i Börrums socken uti Östergötland
på ett ställe, der lemningar efter
detsamma ännu finnas, bestående uti
några af ekskog öfverväxta grus- och
stenhögar. Tidén för dess anläggning är
okänd; men att det varit ett bland de
äldsta i riket och blifvit anlagdt af
konung Sverker I i första hälften af
10 00-talet är troligt. Det beboddes af
Cistercienser-nunnor, men ödelades
redan år 1236, då ordens-systrarna, med
konung Eriks och ärkebiskop Jarlers
tillåtelse, fingo flytta till Skog-kloster
i Uppland, som var ledigt efter de der
förut varande Dominikaner-munkarne,
hvilka flera år förut flyttat till sina
bröder i Lund.
För att styrka sin mening yttrar
sig Wieselgren som följer: »Byarum har
utan allt tvifvel varit kloster.
Bhyzelius kom på gissningen om Börrum i
Hammarkind af Messenii ord:
»desola-tum Ostrogothiæ Monasterium
Byar-mense», helst han, Linköpings
grundlärde biskop, obegripligen ansåg, att
Wexiö stift i katolska tiden omfattade
hela Smålands lagsaga. Och ännu i
Handl. till Skandiu. Hist., IV, pag. 8,
vidhålles Rhyzelii gissning. Sv.
Diplomat., I, p. 829, 831, tillåta ej tvifvel.
Der uppdrager kon. Erik X (1210—
1216) gränsen för Byarums-klostret,
som kon. Johan I stadfäster,
tillerkännande Byarum t. ex. ’/3
Stigamotz-hults skog. Kon. Erik XI och biskop
Bengt i Linköping (1221—31) skrefvo
ett beskärmelsebref till W. Proluqutor
i Sunnerbo och häradets menighet,
rörande den andel i Skens fiske, som
biskop Kol gifvit Byarums kloster; men
derefter nämnes det ej. Se De
Clau-stris Sviogoth. I: 91, II: 5 5, 56. Det
var anlagdt för att der insätta döttrar,
som ej blefvo gifta, således som
systerkloster till Nydala munk-kloster af
samma orden; men på laxarna från Sken
kunde nunnorna väl ej lefva här i
furuskogen. Klostret flyttades vid år 1236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
