Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlsborg - Carlsborg - Carlsdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
söder 15 mil långa Wettern samt på
Göta-Kanal-linien, hvarigenom
sjökommunikationer ’kunna påräknas med så
väl Norge som Östersjön. Kon. Carl
XIV Johan besåg i September 1819
stället och gillade planen, hvarefter
byggnaden börjades och sedan har
blifvit oafbrutet fortsatt. Den 23 Juli
1832, då samma konung befann sig på
resa till Norge, besåg han åter
fästningen, lade dervid hörnstenen till en af
de kolonner, som uppbära hufvudporten,
och gaf fästet namnet Carlsborg.
Fästningens hufvudvallar följa Wanäs udde
och bilda en oval månghörning.
Genom vallarna leda sju portar, och
framför dessa befinnas så kallade tamburer.
Hufvudbefästningen hestår af en
kolossal jordvall, uppförd af sand och
besådd med qvickrot, hvarigenom sanden
sammanhålles och vunnit fasthet.
Utanför denna vall befinnes en stenmur med
skottgluggar för handgevär, allt detta
åt sjösidan. At landsidan är försvaret
ännu mer sammansatt och bildas af
flerdubbla verk. Arealen inom vallarna
utgör icke mindre än 84 tunnland.
Sednaste riksdagen anslog 100,000 rdr
årligen under 3 år till
fästningsbyggnaden. Det vill imellertid synas, som
skulle andra åsigter angående rikets
försvar nu hafva blifvit rådande, sedan
man börjat bli betänkt på Stockholms
befästande och ständerna anvisat medel
dertill. Uti en nyligen utkommen skrift
om »Stockholms Befästande» af löjtnant
Mankell finnas i detta hänseende
åtskilliga tänkvärda saker att läsa,
hvarföre vi taga oss friheten att hänvisa
till denna bok.
Carlsborgs garnisonsförsamling, hvars
folknummer icke finnes officielt
uppgifven, hade 1856 fast folkskola, i
hvilken 16 gossar och 17 flickor
undervisades af en examinerad lärare. Tre
gossar hade derjemte undervisning i
allmänt läroverk, 3 gossar och 5
flickor i enskild undervisnings-anstalt och
5 gossar samt 6 flickor i hemmet.
leke något barn i garnisonsförsamlingeu
saknade undervisning.
Carlsborg. Fordom ett i Sveriges
häfder berömdt fäste, af hvilket nu
blott lemningar återstå vid gården Röe,
nära Åbyfjorden, uti Bro socken ock
Sotenäs härad af Bohuslän, dit
Holmberg (Bohus Läns Beskrifning, I, pag.
99, 108) på, sßfn .$et tyckes, goda
grunder förlägger stället för detta fa-*
ste, hvilket andra velat förlägga ‡ill
Hornborg i Qville. Den klippa, på
hvilken fästet varit beläget, utgör en
del af Röes trädgård och är omgifven
med en nu nästan igengången vallgraf.
Öfverst samt på nordöstra sluttningen
påträffas murverk af ovanligt stora
tegelstenar, lagda i ett flinthårdt
kalkbruk, jordvallar och en vattencistern.
Vid gräfningar hittas vapen och
redskap från den yngre medeltiden samt
en mvckenhet halfförbrända ben, som
vittna om fästets tragiska fall 1531.
Eu liten slät plan mellan klippans eller,
såsom hon af allmogen kallas, slottets
fot och vallgrafven kallas Kyrkogården
och förvarar lemningar efter en mängd
der jordade lik, förmodligen af stupade
knektar. — Carlsborg anlades af
riksmarsken Thord Bonde vintern 1455
eller 1456 under konung Carl
Knutssons krig med Danmark och
uppkallades efter konungen. Det måste strax
efter sin anläggning utstå fiendtliga
belägringar, men försvarade sig, tilldess
herr Thord vid pingst-tiden mördades
af sin tjenare, Dansken Jösse Boson,
då fästet öfvergafs af sin besättning
och sannolikt förstördes. År 1523 var
borgen åter i stånd och eröfrades af
Gustaf Wasa, som förlänade den åt
Nils Krumme och sedan åt Jakob
Krumme, sannolikt den förres bror.
Under slottet lydde då det så kallade
Carlsborgs län, sannolikt mellersta och
en del af norra Bohuslän. Sista
höfdingen var Åke Claësson Tott, som
innehade slott och län mot en årlig skatt
af 600 mark örtug; han stupade, då
Christian II eröfrade och i grund
förstörde Carlsborg, som sedan dess legat
i ruiner.
Carlsdal. Kapellförsamling till
Carl-skoga pastorat i Carlskoga bergslag af
Örebro län, upprättades år 1736.
Redan 1728 hade åtskilliga hemmansåboer
i Carlskoga och Nora socknar, som hade
lång och oländig väg till Carlskoga och
Nora stads kyrkor, anmält sin önskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
