Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clara kloster - Clara sjö - Clashögen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Clara kloster. På samma ställe, der
nu St. Clara kyrka i Stockholm står
(se artikeln Stockholm), på vestra
sluttningen af Brantberget (det nuvarande
Brunkeberg), grundlade konung Magnus
Ladulås år 1282 ett kloster, helgadt
åt den Heliga Clara (född i Spoleto uti
Italien 1193, † 1253, kanoniserad 1263)
och upplåtet åt »alla renlifviis Jungfrur»,
som ville inträda deri. Klostret var
färdigt och invigdes 1285, då den
rätt-troende konungen, som för sina stora
förtjenster om kyrkan af påfven erhöll
hederstiteln »Kyrkans lydigaste son och
salighetens tjenare», deri insatte sin egen
dotter Richissa, som sedan blef
abbedissa. Klostret riktades på allehanda
sätt af konungen och af andra
personer af alla klasser. På en plansch i
Nordbergs »Clara Minne» finnes
klostrets och kyrkans utseende aftecknadt;
kyrkan, mindre än den nuvarande, hade
ett lågt, men spetsigt torn; de
egentliga klosterhusen lågo på vestra och
södra sidorna om kyrkan, från
nuva-rande skolhuset till och med
kyrkoherdehuset; flera smärre byggnader
funnos rundt omkring, och det hela var
omgifvet med en mur. Porten till
kloster- och kyrkogården var på södra
sidan. Större delen af byggnaderna
nedbrann på Pingstdagen 144 6, och
klostret kom derefter i sådan nöd, att
abbedissan Anna Reinholdsdotter
Leuhusen år 1508 klagade deröfver och
anhöll om hjelp hos magistraten i
Stockholm och ärkebiskopen i Uppsala.
Påfven sjelf anmodades slutligen om hjelp
och utfärdade den 29 November 1516
ett afiatspatent för alla dem, som på
vissa dagar besökte klostret och
medelst gåfvor bidrogo till
klosterbyggnadernas iståndsättande. Men så väl St.
Clara klosters som de öfriga klostrens
t,id var snart ute, och efter utfärdandet
af Westerås Recess 1527 blef Clara
kloster det första, som indrogs. Den
15 Augusti 1527 blef, enligt Messenius,
klostret nedrifvet, sedan det egt
bestånd i 242 år. Nunnorna fingo dock
en fristad i Gråmunke-klostret på
Riddarholmen, hvarifrån
Franciskaner-mukarne utdrefvos. Nunnorna nödgades
likväl, enligt beslutet på riksdagen i
Örebro 1531, hädanefter vara
verksamma som sjukvårderskor, ty
Gråmunkeklostret förvandlades detta år till ett
Helgeandshus eller hospital. Denna
hospitalsinrättning flyttades 1551 till
Danviken; men de öfverlefvande nunnorna
stadnade dock sannolikt ännu qvar i
klostret, der de vistades ännu i
konung-Johans tid, höllo klosterordningen sins
imellan och hade sin abbedissa. Detta
var förhållandet ännu 1573; sedan
känner man ingenting med bestämdhet.
På ruinerna af den fordna
klosterkyrkan byggdes den nuvarande Clara
kyrka på Johan Hirs bekostnad åren 1572
och 1576.
Clara sjö. Benämningen på den vik
af Mälaren, som sträcker sig mellan
Kungsholmen och fasta laudet af
Norrmalm vid Clara församling i Stockholm
samt fram till det smala sund, hvilket
leder till Carlberg.
Clashögen. Ättehög i Träslöfs
socken af Hirable härad och Halland, på
gärdet sydvest från Clastorps by, skall,
enligt folksägnen, vara
begrafningsstäl-let för den man, efter hvilken byn fått
sitt namn. Högen har haft ättehäll
och fotkedja, hvilka blifvit bortförda
vid de omkring högen liggande
åkerfältens uppodling. Högen är öppnad
af penningsökare, och man fann då
deruti en ovanligt starkt sammansatt
askvård, hvars stenar, 3 till 4 aluar
långa, nu ligga i Lerbäcksbron, midtför
Clastorps by. I grannskapet af
Clashögen befinnas på en ås de vackra
fornlemningar, som i orten äro kända
under namnet Hofstenarne. De äro 12
till antalet, den högsta 4 alnar hög,
den lägsta 1 aln, och stå uti en 29
alnar lång och 8 alnar bred krets, som
bildar en rektangel, hvars ena sida
saknas. I midten af denna
stensättning stå 3 stora stenhällar så, att dc
likaledes formera en rektangel, hvari
ena sidan saknas. Af namnet
Hofstenarne sluter Bexell (Hallands Beskrifn.,
I, 569), att stället varit en offerplats
eller en tempelkrets. — I sydvest från
Clastorps by ligger den s k.
Stenstugan, med en takhäll af 5 l/2 alnars
längd, 3 alnars bredd och 1 alns
tjocklek, som hvilar på 3 block af 2 alnars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
