Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalhem - Dalhem - Dalkarlsberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gossar och 19 flickor, medan l gosse
bivistade allmänt läroverk, 2 gossar och
4 flickor undervisades i hemmet.
Skolan hade 1 examinerad lärare, som
tilllika var klockare. — Dalhems socken
utgör, tillika med Ganthem och Halla,
ett konsistorielt pastorat af l:sta
klassen i Medelkontraktet af Wisby Stift.
Kyrkan, byggd af sten, enligt Strelows
uppgift 1 046, men säkerligen mycket
yngre, är vacker och har portaler af
slipad marmor; fönsterglasen äro
försedda med målningar. Åtskilliga
reliker förvaras i det så kallade
helgonarummet, och i kyrkan finnas ett par
grafstenar med munkstils-inskrift. På
den gamla dopfunten stå de fyra
Evangelisternas namn med runor öfver deras
insignier. — Adress: Wisby.
Dalhem. Socken i Norra Tjust
härad af Kalmar län, 4 1/4 mil n. v. från
Westervik, 1 3/4 mil från hafvet, har en
areal af 31,035 tunnland, af hvilka
4,57 0 äro sjöar och kärr. Socknen,
som består af 26l/g mantal i Kalmar
län och 1 ’/8 mant. i Östergötland,
beboddes 1840 af 1,528, 1850 af 1,605
och 1856 af 1,781 invånare.
Jordmånen är blandad af sand och lera; skog
finnes. Utom åtskilliga såg- och ett
par husbehofs-mjölqvarnar finnas inom
socknen Larums nu ödelagda
koppargrufvor. — Dalhems socken utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen i
Norra Tjust kontrakt af Linköpings
stift. Kyrkan, af sten och af okänd
ålder, har målningar i hvalfvet. —
Bland gårdar inom socknen märkes
Tyllinge säteri. — Adress: Åtvidaberg.
Dalkarlsberget. Odalgrufvefält uti
Nora landsförsamling af Nora och
Hjulsjö Bergslags härad i Örebro län,
består af 7 stycken bearbetade grufvor
på en areal af omkring 200 famnars
längd i öster och vester samt 150
famnars bredd, hvarur årligen brytas
omkring 40,000 sk-tt (1857: 42,650 skft)
god jernmalm för Nora, Carlskoga och
Lekebergs Bergslagers behof. Inom
gruf-fältet finnas derjemte flera äldre
grufvor, som igenrasat och ligga öde;
tre af dessa rasade på samma gång
den 31 Augusti 1694 och neddrogo i
djupet så väl alla byggnader, som en
stor del af den uppbrutna malmen; 6
andra hafva på samma sätt igenrasat
från 1685 till 176 2. När grufvorna i
Dalkarlsberget först började upptagas,
är obekant; enligt traditioner i orten
skall man i slutet af 14:de
århundradet hafva börjat bearbeta de äldsta,
och denna tradition tyckes bekräftad
genom en relation till Bergs-kollegium
från 16 69, hvari det talas om en 7 år
förut upptagen gammal grufva, som
redan då »från urminnes tider legat
öde». År 18 25 sammanslogos de
särskilda 7 grufvelagen till ett enda, som
nu består af 1,000 delar, tillhörande
Ölsboda, Laxå och Wahlåsa bruk samt
åtskilliga bruksegare och bergsmän i
de ofvannämda Bergslagerna. Vattnet
uppfordras ur grufvorna med en
konstgång till hvarje grufva; drifvattnet till
dessa ledes genom en 500 famuar lång
dels sprängd, dels gräfd kanal, som,
tillika med en i sammanhang dermed
uppförd byggnad, lär hafva kostat
omkring 60,000 rdr rgs.
Bergsuppfordringen sker med hästvindar och s. k.
spel, som pådrifvas med vatten.
Grufvornas djup är allmännast 70—95
famnar. Malmarten är olika i hvarje
grufva; svartmalm och blodsten, fin- och
grofkornig, äro blandade om hvarandra,
och den rikaste malmen håller öfver
60 à 70 procent. Hällearteu består af
»qvarzrådande glimmerskiffer, som
närmast fyndigheten öfvergår till lös,
små-fjällig och fet glimmer»,
Grufvebyggna-den är ovanligt kostsam, emedan
bergväggarne äro så lösa och sköliga, att,
i stället för vanliga band- och
bergfästen, stora förtimringar måste uppföras,
hvilka årligen medtaga öfver 2,000
stycken byggnadstimmer och omkring
100 sk® stångjern, och hvaraf följer,
att bergbrytningeu kan förebafvas
endast om sommaren, medan
byggnadsarbetet nere i grufvorna förrättas om
vintern» (Tunelds Geographi, uppl. 1828,
II, sid. 401). Förvaltuingeu af det hela
är uppdragen åt en öfver-gruffogde,
under hvilken särskilda underfogdar för
hvarje grufva lyda. — Gruf-arbetarne
hafva samlat en s. k. Besparingskassa
för orkeslösa arbetare samt enkor och
barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
