Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domö - Dormsjö - Dorothea - Dragesholm, eller Dragsholm - Draggen - Dragsmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Domö. Två mantal säteri med
underlagda rå- och rörshemmanet Lilla
Domö, i Hjerpås socken och Kållands
härad af Skaraborgs län, 1 1/4 mil från
Lidköping, 3 1/4 mil från Skara, har
god åkerjord, vattenqvarn och fiske i
Lidan. Gården egdes 1812 af
häradshöfding J. Th. Sundler, i slutet af
1820-talet af doktor A. Forssell.
Dormsjö. Masugn, hammare och
gjuteri uti Stora Kopparbergs län,
Folkärna härad och Garpenbergs socken,
privilegierades 1782 för 1 härd och 1
hammare. Se Garpenbergs-verken.
Dorothea. Lappmarks-pastorat i
Vesterbottens Läns Lappmarks Fögderi,
innefattar en areal af 374,683
tunnland, af hvilka 30,000 äro sjöar och
kärr. Socknen har tillhört Åsele
socken, som fordom var kapell under
Anundsjö i Ångermanland, men först
omkring 1700 blef eget pastorat; detta
delades under Gustaf IV Adolfs
regeringstid i 4 socknar, Åsele, Fredrika,
Wilhelmina och Dorothea. Socknen, som
ligger 22 mil v. n. v. från Umeå,
består af 19 5/48 oförmedlade mantal och
beboddes 1840 af 900, 1850 af 1,156
och 1855 af 1,276 invånare.
Folkskolan har af brist på lärare icke varit
öppen på 2 1/2 års tid. — Dorothea
socken tillhör i ekklesiastikt hänseende
Ångermanlands nordvestra kontrakt af
Hernösands stift. — Se vidare Åsele.
— Adress: Umeå eller Sollefteå.
Dragesholm, eller Dragsholm.
Berustadt säteri om 1 1/8 mantal i Stenestad
socken och Södra Åsbo härad af
Christianstads län, tillhörde i medlet af
1700-talet en inspektor Holmström, som
bördat gården på sin hustrus, von
Fräsers, vägnar; sednast uppgifves som
egare öfverste Siwers. Gården, som
fordom varit omgifven med grafvar, är
bebyggd med korsverkshus under
tegeltak; ladugården grundmurad, med
halmtak. Till godset höra trädgård,
något fiske i en stor damm, vacker
bok- och ekskog, godt bete och en
husbehofsmjölqvarn.
Draggen. Två sjöar i Dalarne, den
ena i Orsa, den andra i Lima socken.
Dragsmark. Socken i Bohuslän,
ytterst på Bokenäset, den minsta i
provinsen, innefattar en areal af 2,268
tunnland, af hvilka 20 äro sjöar och
kärr. Socknen ligger 2 3/4 mil v. s. v.
från Uddevalla, består af blott 6 7/8
förmedlade mantal och beboddes 1840 af
omkring 500, 1855 af 533 invånare.
Socknen hade 1856 fast folkskola, hvari
en examinerad lärare undervisade 44
gossar och 53 flickor. — Dragsmark
är annex till Bokenäs regala pastorat
af 3:dje klassen af Elfsyssels Norra
kontrakt i Göteborgs stift. —
Folksagan uppgifver, att socknen fått sitt
namn, — det skrefs fordom Draxmörk,
— af en drake, som ännu tros vakta
en silfverskål i det s. k. Skålberget. —
Bland lemningar från äldre tider
träffas i socknen några hällkisterör på de
till socknen hörande öarna, ett par
halfförstörda grafkullar på Kättorps vallar
samt spår efter dylika vid Oxvik. På
Hultås egor ligger Borråsberget, hvars
inbyggare, jätten, betar sina hjordar på
ängen nedanför berget, der höet af
denna anledning alltid är magert. På
Örtorps skog synes stubben efter en
ovanligt stor bok, som ansågs för helig,
tilldess ändtligen det med hundratals
namn fullristade trädet blåste omkull.
Om denna bok berättas, att när den
första Lutherska presten reste till
Dragsmarks kyrka för att predika, möttes
han vid trädet af Satan, som ville
skräma honom från hans afsigt. Presten
lät sig imellertid icke förskräcka, utan
grep den lede frestaren och band
hohom vid boken, der han måste stå,
tilldess presten vid hemfärden från kyrkan
af barmhertighet löste honom.
Sannolikt syftar traditionen på något puts,
som munkarne försökt spela den
Lutherska prestmannen. — Men
Dragsmark har från äldre tider ett annat
minne, minnet af det i den romantiska
Dragsmarksdalen fordom befintliga
Augustinerklostret och riddar Axel
Thordsons samt Skön Walborgs dermed
sammanhängande historia. Vi anse oss
göra läsaren en tjenst med att ur
Holmbergs »Bohusläns Beskrifning» anföra,
hvad han härom har att berätta:
»Lika obetydliga äro de skrifna
underrättelser, hvilka vi ega om detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
