Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsberg - Edsberg - Edsborg, eller Edsholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Edsberg. Socken i Edsbergs härad
af Örebro län, Zx/2 mil sydvest från
Örebro, belägen i Nerikes lågland,
mellan Hackvad i öster, Wiby i söder,
Tångeråsa i sydvest, Qvistbro i vester
och Knista i norr. Arealen är 9,720
tunnland, deraf 380 tunnland sjöar och
kärr. Östra gränsen är här och der
något sänk, den vestra utgöres till en
del af Trystorps-sjön, hvars vatten går
genom Welandasjön till Svartån.
Socknen är en af länets bättre bygder,
mestadels slät och bördig, med lerhaltig
jordmån; från söder till norr stryker
imellertid en låg sandås, som slutligen
delar sig i flera armar. Hemmantalet
är 59’/2 förmedlade mantal;
hufvudnä-ringen åkerbruk; folkmängden, 1840:
1,480 personer, utgjorde 1850 ett
antal af 1,599, 1856 af 1,682. Socknen
hade sistnämda år fast och
ambulatorisk folkskola med en examinerad och
en oexaminerad lärare, som
undervisade 59 gossar och 51 flickor, medan 1
gosse bivistade allmänt läroverk och 8
gossar samt 15 flickor undervisades i
hemmet. — Edsbergs socken utgör tillika
med Hackvad ett konsistorielt pastorat
af l:sta klassen i Edsbergs kontrakt af
Strengnäs stift. I)eu förekommer redan
på 1300-talet under namnet Edzberg
och räknar till namnet kända
kyrkoherdar ända från reformationstiden samt
komministrar från slutet af 1600-talet.
Kyrkan, nästan midt i socknen, 3 mil
från Örebro, har en graf, tillhörig
slägten Horn. — I socknen ligga ruiner .af
Riseberga kloster invid gården af
samma namn (se denna artikel). Af det i
socknen belägna Benningsby tros en
Bin-ningen, »bergsöfverste och
befallningsman» öfver bergverken i Gustaf den
Stores tid, hafva tagit sitt namn. —
Vid Sanna är Edsbergs och Lekebergs
häraders tingsställe. — Adress: Örebro.
Edsberg. Ett mantal frälsesäteri
med qvarn, såg och tegelbruk, vid norra
stranden af Edsviken i Sollentuna
socken och härad af Stockholms län,
be-bygdt med stenhus, tillhör nu
hofmarskalken baron Claes Reinhold Rudbeck.
Gården bar på 1600-talet tillhört
slägten Oxenstjerna, 1741 Ribbing, från
1 7 50-talet frihcrrliga familjen Rudbeck.
För närvarande lyda under gården 1 5 ’/.,
mantal samt qvarn och såg.
Edsborg, eller Edsholm. Fordom ett
slott eller fäste på en holme, kallad
Slottsön, i Göta elf, uti Tunhems
socken och Wäne härad af Elfsborgs län.
Ännu skola tydliga qvarlefvor synas
efter ett ansenligt stenhus, som stått
på denna holme, och sagan vill som
en bland slottets fordna beherrskare
nämna ingeu mindre person än
Bolmsö-konungen Angantyr, som skall här
hafva haft sitt säte, när Hunernas här
blef slagen på Dunaheden! Uti
Palm-sköldska Samlingarna läses om Edsborg
följande anteckning af Erik Dahlberg:
»Edsborg, beläget i Naglums socken,
en half mil från Wenersborg, uppå en
holme, Edsholmen kallad, i stora Göta
elf, som uti Vestgötalagen kallas
Naglums-sund, der ock stora landsvägen
utur Vestergötland inåt Dal och Norge
fordom gått, med en färja öfver
Nag-lums-sund. På samma holme har nu
det i gamla tider fasta slottet och
kungssätet Edsborg varit beläget uppå
en öfvermåttan lustig och ljuflig ort,
eftersom ock förbemälte Edsholme är
kriughvärd af andra nie åtskillige med
ekeskog och andre fruktsamme trä
be-vuxne holmar, ibland hvilka äro de
förnämste: Korsön, Kohlön, Lofön,
Tjuf-ön, Barkön, Slossön, de der gifva ett
härligt anseende ifrån sig. Uppå östra
sidan om elfven hafver varit konungens
stallgård, på norra sidan ladugården,
som ännu i dag visa vestigia derefter
och bibehålla namnen. Under jorden
finnas ock vid denna tid af sjelfva
konungshuset åtskilliga rudera, såsom hvalf,
murar, hvilka nogsamt utvisa, att der
varit ett härligt kungshus. Af detta
skall ock stora Edsvägeu hafva fått sitt
namn. Allena jordhögarne samt en del
af grafvarne och slottets förborg äro
denna tid bibehållne. Johannes
Magnus i sin krönika kallar detta slott
Edsholm.» När slottet förstördes, vet
man icke, och sannolikt är det icke
heller det Eds slott, som Engelbrecht
lät genom Peder Ulfsson förstöra 1434,
då Herman Gisebar innehade slottet för
konung Erik XIILs räkning (se Ed i
Woxtorp). Vid herredagen i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
