Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekeby Pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sakliga sträckning från söder till norr.
Alla vattendrag upptagas af Svartån,
sora genomflyter Ekeby från Sommen
till Mjölby gräns, omkr. 2 mil i
nordlig, östlig och åter nordlig rigtning.
Hon upptager vid Fjetmunna, nära
E-keby kyrka, Lillån, hvilken, bildad af
3 inom Trehörua och Hinna socknar
uppkomna, i Rinna sammanflytande
vattendrag, benämnes olika efter de byar
den förbiflyter. Svartån, hvilkens utlopp
ur Sommen ligger vid 492 fot, sänker
sig vid stora bron på Boxholms bruk
till 430 och vid gränsen till Mjölby till
333 fot öfver hafvet. Lillan, hvilkens
sydliga källor ligga omkring 800 fot
högt, har vid utloppet i Svartån sänkt
sig omkring 400 fot. Bergåsarne,
raäg-tigast i söder, uppstiga ej mycket öfver
000 fot. Utom Svartåns och Lillans
dalar samt norra delen af Rinna, sora
angränsar till stora Östgöta-sliitten, är
pastoratet ett bergigt skogland ined
allvarlig, sällan vild, charakter.
Ada-larne, i synnerhet Svartåns från
Boxholms bruk till Mjölby-gränsen, förete
en täck Blekingsnatur. Jordmånen är
der i allmänhet lera, i
höjdsträckningarna sand- och örjord, på gränsen till
slättlandet och undantagsvis
annorstädes mylla. I dalsträckningen från
slättlandet vid Harstad-gränsen till Ekeby
by är rådande jordmånen sand.
Pastoratet är en öfvergångstrakt från
Smålands bergsbygd till Östergötlands slätt;
klimat och växtlighet äro till följd
deraf olika uti olika nejder deraf. I
kärrtrakterna härja froster, för hvilka
Sömmens stränder vanligen äro mindre
blottställda. I anseende till den
förutnäm-da dalsträckningen mot Wettern är
ve-stanvinden, särdeles i norra delen,
rådande. Försök att från Omberg här
acclimatisera bokträd och från Blekinge
bohvete hafva misslyckats. Här
begagnade sädes-slag äro: hvete, ärter, råg,
korn, biandkorn, hafre (deraf i
skogsbygden vanligen blott råg och hafre);
lin och hampa blott för eget behof;
jordfrukter: potates och rofvor;
foder-vexter: klöfver och timothej. Rationelt
landtbruk är infördt vid säterierna och
några andra herrgårdar; allmogen följer
vanligen förfädrens brukningssätt, dock
mp(l småningom skeende förändringar.
I bela skogsbygden bestämmas
åkerbruksarbetena, särdeles såningen, i
öfverensstämmelse med den i bela Småland
öfliga veckoräkningen = 13 veckor,
räknade tillbaka från den 24 Juni till dr
25 Mars gamla stilen. Grof skog
börjar här blifva sällsynt; i allmänhet är
skogshushållningen mindre väl vårdad;
flera hemman sakna för behofvet
erforderlig skog. Att pastoratet är en
öfvergångstrakt, märkes icke blott af dess
naturförhållanden, utan ock af dess
invånare, som förete märkbar olikhet vid
de 3 mil aflägsna norra och södra grän*
serna. Från södra gränsen till
Boxholms bruk i Ekeby och till Lillans
böjning åt öster i Rinna röjer sig så
väl genom utseende som i synnerhet
genom lynne, språk och lefnadssätt
folkets frändskap med de gamla
Weder-nas bebyggare. Vid nämda punkter är
tämligen hastig öfvergång från
Småländska tartligheteu till Östgöta-slättbygdens
lyx. Hufvudnäringar äro: åkerbruk,
boskapsskötsel och derjemte i Ekeby
jern-bruksrörelse; binäringar: kolning, tegel-,
kalk-, pottaske-, tjäru- och
becktillverkning, läggning, fiske, m. m.
Vattenverk vid Svartån äro: Tolhems såg,
Boxholras jernbruk med 2 sågar och 1
större qvarn samt tröskverk och
tegelbruk, Linueforss och Öringe qvarnar
samt Öringe stampverk; vid Lillån:
Kifarps såg, Rickelhags qvarn och såg,
Gärdslätts qvarn, Ryckelsby qvarn och
såg, samt vid ett Svartåns tillflöde:
Ar-rebo säg. Vattenfallens höjd vid
Boxholras bruk uppgifves till 89 fot på
1,000 alnars längd. Pastoratet
innehåller: Ekeby: oförmedlade 72’/,,
förmedlade 513/4 mantal, deraf skatte 17,
krono 5% och frälse 29% mantal;
Rinna: oförmedlade 355/g, förmedlade
345/8 mantal, deraf skatte 23 ’/4, krono
1 och frälse 103/3 mantal. Af
frälsehemmanen äro i Ekeby 0 mänt. säteri,
l/2 rå och rör; i Rinna 1 ’/> mänt.
säteri, 5/8 rå och rör. Inom pastoratet
äro förlagda 35 Nummer af l:sta och
2:dra Lifgrenadier-regimentena.
Folkmängden i Ekeby uppgick 1810 till
1,827, 1840 till 2,205 och 1856 till
2,363 personer; i Rinna: 1810 till
1,165, 1840 till 1,396 och 1 856 till
1,585 personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
