- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
201

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekesjö Hofgård - Ekesjöholm, fordom Maggarp. - Ekeskog - Ekesund - Ekesåhs - Eketorps Borg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landet, nära sjön och invid vägen. Vid
Hägnens tullrajölqvarn har fordom
funnits en under Ekesjö Hofgård lydande
masugn (kopparugn, enligt 8:de uppl.
af Tuneld). Det gamla slottet finnes
aftecknadt i Dahlbergs verk.

Ekesjöholm, fordom Maggarp. Ett
halft mantal säteri med underlydande
1% mantal dels frälse, dels skatte, i
Ekesjö socken och Södra Wedbo härad
af Jönköpings län, tillhör löjtnanten ba
ron Chr. Bennet, är väl bebygdt och
vackert beläget mellan två sjöar. Om
äldre egare saknas uppgifter.

Ekeskog. Socken i Wadsbo härad
af Skaraborgs län, vid sjön Wiken, som
till en del utgör gränsskilnaden mellan
Ekeskogs och Beatebergs socknar, har
en areal af 7,984 tunnland, af hvilka
980 äro sjöar och kärr. Utom sjön
Wiken, som medelst en liten å står i
förbindelse med Örlen eller
Ransbergs-sjön, märkas i socknen Tidan, som
flyter igenom pastoratet, och Göta Kanal,
soiu vid Tåtorp lemnar sjön Wiken.
Jordmånen består för det mesta af
mycket stenbunden sandmylla, i hvilken
dock råg och hafra sås med fördel.
Ängen består till större delen af
mossar; i södra delen af socknen odlas lin
till afsalu. Två tredjedelar af socknen
utgöras af oländig, stenbunden och
skog-beväxt mark. Socknen, soin består af
20’/8 förmedlade hemman (S1^ skatte,
3/4 krono och 147/8 frälse), beboddes
pä 1840-talet af 601 personer, men
hade 1850: 660 och 1850: 598
invånare. Socknen har gemensamt med
Bellefors fast folkskola, i hvilken en
examinerad lärare 1856 undervisade 53
gossar och 17 flickor, medan 6 gossar
bivistade allmänt läroverk, 2 gossar hade
enskild undervisning samt 11 gossar
och 15 flickor undervisades i hemmet.
— Ekeskogs socken är tillika med
Be-ateberg annex till Bellefors’
konsisto-riela pastorat af 2:dra klassen i Norra
Wadsbo kontrakt af Skara stift.
Kyrkan, belägen nära intill Ekeskogs by,
af hvars egor lion omgifves, är
gammal, uppförd af sandsten och tillbyggd
1698. — I socknen märkes Gäddenäs
Jungfrugården
, invid Tidan, en gammal
gård, på hvilken öfversten grefve
Wasaborg 1690 uppförde en manbyggnad
af trä. — Adress: Wassbacken.

Ekesund. Ett mantal frälse-säteri
med Bårstad, 2’/4 mantal skatte-säteri
och 3/4 mantal frälsesäteri, uti f. d. Löt
socken af Memmings härad och
Linköpings län, tillhörde 1507 Carl
Bengtsson väpnare och 1509 hans enka,
Elina, sedan Peder Lax omhring 1518,
1687 L. de Geer till Finspong samt
var då väl bebygdt och sköttes af
arrendator. Gården innehades sedan af
de Geers arfvingar, af landshöfdingen
Stjerncrantz (1725), af bergsrådet
Ström-ner, brukspatron And. Gyllenhöök (1742)
och på 1750-talet af major Alex.
Mo-rath. Ekesund kom sedan till slägten
Kuylenstjerna och egdes 1852 af
majoren friherre J. C. Kuylenstjerna, efter
hvars död det såldes till S. A.
Weidling, gift med K:s brorsdotter.

Ekesåhs. Ett och ett fjerdedels
mantal krono, pastorsboställe, i
Gårdsby socken och Norrvidinge härad af
Kronobergs län, ligger ZL mil från
kyrkan och uppodlades synnerligt af
biskop O. Wallqvist, som gerna bodde
der. Af gården hafva slägterna
Ekehjelm och Dryander (det Grekiska
ordet Drys betyder Ek) tagit sig namu.
Slägten Ekehjelm härstammar från
biskop J. Bazii den Äldres son Bengt;
slägten Dryander från biskop P. Jonæ
Angermanni brors, Er. Jonæ
Anger-manni, söner.

Eketorps Borg. belägen i Gräsgårds
socken af Ölands Södra Mot, beskrifves
af Ahlqvist som följer: »Vestra sidan
af borgen sträcker sig mot höga
flis-allvaren; men de öfriga tre sidorna
gränsa mot sidländtare mark, hvarest,
vattnet höst och vår gör stället
otillgängligt. Borgen är nära cirkelrund,
ena diametern 130 och den andra 114
alnar. Sjelfva ringmuren, som är
mycket raserad och på inre sidan liknar
en »stenbröttel», har varit upplagd af
grofva kalkhällar, med yttre sidan brant,
och haft 12 alnars tjocklek. Höjden
kan icke nu bestämmas, men tyckes
hafva utgjort 6—8 alnar. På 17%

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:22:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free