- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
219

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfros - Elfsbacka - Elfsbacka - Elfsborg, Gamla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socknens ambulatoriska skola
undervisade sistnämda år en oexaminerad
lärare 19 gossar och 25 flickor, medan
4 gossar och 5 flickor undervisades i
hemmet. — Elfros socken är, tillika
med Lillherrdal och Linseils
kapellförsamling, annex till Svegs konsistoriela
pastorat af 2:dra klassen i Jemtlands
Södra Kontrakt af Hernösands stift.
Kyrkan, af trä, mycket gammal, men
ombyggd 1740 med två kors och ett
litet torn, liar ingenting
anmärkningsvärdt. — Vid Bismyra-byn, ytterst i
socknen, norr om elfven, skall fordom
hafva funnits en skans eller jordvall,
som längesedau är förstörd. —
Hulphers anmärker, att karlarne tala
långsamt och draga ut orden, medan
qvinnorna tala mycket fort. — Adress:
Östersund.

Elfsbacka. Annex-socken i Ny-Eds
härad af Wäimlands län, 41/-» mil n.
n. o. från Carlstad, omgifves af Nyeds,
Öfra Ulleruds och Sunnemo socknar,
på gränsen mot hvilken sistnäm-la sjön
Gräsmången tillstöter. Östra Örten är
socknens största iusjö och
sammanhänger med Gräsraången genom ett
vattendrag, vid hvilket Elfsbacka bruk är
beläget. Östra Örten sjelf
sammanhänger med Vestra Orten, hvilken sjö
genom Lusten sammanbindes med
Klar-elfven. Socknen, som består af 41/6
mantal (37/ri skatte, ty4 krono och V3
frälse) med 4 mjölqvaruar, 1 sågqvarn,
2 hamrar, 2 manufakturverk och 15
oskattlagda torp, beboddes omkring år
1810 af 1,012 personer, 1850 af 1,220
och 1856 af 1,222 invånare, deri
in-beräkuade de 19 invånare på det
oskattlagda torpet Magnstorp i Sunnemo
socken af Elfdals härad och de 17
åbo-cma på det likaledes oskattlagda
torpet Gräsviken i Öfra Ulleruds socken
af Kihls härad. Uti socknens
ambulatoriska skola undervisades sistnämda år
af en oexaminerad lärare 84 gossar och
63 flickor, medan 2 gossar bivistade
allmänt läroverk samt 25 gossar och
43 flickor undervisades i hemmet. —
Elfsbacka är annex till Nyeds
konsistoriela pastorat af 2:dra klasseu i Nyeds
kontrakt af Carlstads stift. Sedan
brukspatron Henrik Kolthoff på Brattfors af
konung Fredrik begärt och erhållit
tillstånd att vid sitt bruk Elfsbacka få
uppbygga ett kapell, invigdes kyrkan
1731 och fick samma år sin första
predikant, åt hvilken kammarherren von
Hofsten donerat 1/9 hemman Lersjön
till boställe. — I socknen ligger
Elfsbacka bruk. — Adress: Carlstad.

Elfsbacka. Jernverk i Elfsbacka
socken och Ny-Eds härad af Wärmlauds
läu, består af Elfsbacka Öfre
Hammare, anlagd 1642, och Elfsbacka Nedra
Hammare, anlagd 1656, och har för
närvarande oinskränkt smidesrätt ior 5
stångjernshärdar. vid hvilka under 1855
tillverkades 3,815 skS 19 lft stångjern,
hvarjemte vid 3 spik- och 1
knippham-mare 180 sktE manufakturjern
tillverkades. Till bruket höra en
tullmjöl-qvarn med 2 par stenar, en
husbebofs-sågqvarn och en legosåg. Bruket eges
nu af ett bolag, hvars disponent är
löjtnant W. Croneborg. På 1 670-talet
egdes bruket af Sekreter. i
Kammarkollegium Carlström, adlad Tigerbjelm,
som gaf Elfsbacka i morgongåfva åt siu
fru, Maria Regina Leyoucrona.

Elfsborg, Gamla. På södra stranden
af Göteborgs Revier, mellan Klippan
och Röda Sten, synas ännu några
stenhopar efter detta fordom väldiga fäste,
omkring hvilket i medlet af
femtou-huudratalet en stad af samma namn
uppstod, som förde ett så tynande lif,
att man icke ens med bestämdhet kan
uppgifva, när det slutade, och hvars
återlösande ur fiendehänder kostat
Sveu-ska folket så mycket blod och så
mycken svett, att återkräfvandet af
Elfsborgs Lösen länge var i folkets tankar
en tillräckligt gälltig anledning till krig
mot vår sydliga granne.

Fordom kalladt Elfvesborg och
Ällesborg, var Elfsborg, som hvars
grundläggare man uppgifver Birger Jarl,
omkring år 1260, länge en vigtig
gränsfästning mot Danmark och Norge, då
det förra egde Halland, det sednare
Wiken eller Bohus län. Uti kon. Erik
XIILs jordebok räknas Elfsborg bland
Sveriges slott och län, och under
Uni-onstideu var det flera gånger både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:53 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free