- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
249

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrektsholmen - Engelforss - Engelholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattade Måns i den liflösa kroppen,
krossade hufvudet mot en sten,
genomborrade kroppen med pilar och lemnade
den sedan qvar på stället. All den
lösegendom, som fanns i Engelbrechts
båtar, blef derpå tillgripen af Måns
Bengtsson, som förde Befriarens husfru,
barn och svenner till Göksholm.
Göksholms-herrarne gjorde derpå ett försök
att bemägtiga sig Örebro slott; men
sedan detta misslyckats, blef
Engelbrechts familj lösgifven. Måns
Bengtsson och hans far lemnades imellertid
strafflösa för dådet; meu bönderna
upptogo Engelbrechts lik och förde det till
Mellösa kyrka, hvarifrån det sedan
flyttades till Örebro. — Ett jernkors lär
hafva blilvit uppsatt på det ställe af
holmén, der mordet föröfvades; men
detta var borttaget redan omkring år
1784, och sedan har en af Göksholms
egare, envoyéeu friherre von Rehausen,
låtit på detta ställe uppresa en
minnesvård ined inskrift: »Här föll
Engel-brecht Engelbrektsson, Svenska
frihetens värn, Gustaf "Wasas efterdöme,
offer för ett nidingsmord, den 27 April
1436. (Detta datum är imellertid
origtigt, se ofvan.) Minnet hade lefvat i
382 år, iuau minnesmärket restes af
Göksholms egare, G. M. v. Rehausen.»

Engelforss. Jernbruk i Husby
sockens tingslag och Husby socken i Stora
Kopparbergs län, anlagdt 1822 vid ett
vattenfall i Glasån, mellau sjöarna
A-länuingeu och Edsken. Bruket, som
ursprungligen privilegierades för 1 härd
och 450 sk® smide, hade på 1
840-talet 2 härdar och 1,200 sk®:s smide
af eget tackjeru, mot 12 sktt:s
hammarskatt. Bruket tillhörde Klosters
bruks iuteressenter.

Engelholm. Uppstad i
Christianstads län vid Rönne-å, icke långt från
Skelderviken och Kattegatt, 56V2 ,u>’
frän Stockholm, 101/, mil från
Christianstad och 2Vo mil från Helsingborg,
närmaste stadeu derintill, »förmenas
hafva sitt namn af the Angier, som man
tror härstammat från våre fordne
Ynglingar», menar Gillberg, men är
säker-ligeu ganska gammal, om den ock icke
II.

blifvit anlagd af Anglerna, samt
uppräknas redan under konung Hans’ tid
bland de Skånska städerna. Staden har
likväl troligen varit högst obetydlig,
tilldess Christian II år 1516 befallde
invånarne i stadeu Luntertun, som
under medeltiden varit ganska ansenlig,
men då kommit af sig, att flytta till
Engelholm, hvilket derigenom
upphjelp-tes. Eugelholms första privilegier äro
daterade Malmö den 25 Januari 1516,
och år 1530 fick staden frihet för den
s. k. »sissen» eller tullen af alla
främmande drycker, som aftappades
derstädes. Det dröjde imellertid icke länge,
inan också Engelholm förlorade siua
stadsprivilegier. Detta skedde 1 547,
då Christian III befallde stadens
borgerskap att flytta till Landskrona,
hvarför dem förunnades 4 års skattefrihet.
Uuder Erik XIY:s krig med Danmark
lades Engelholm i aska af Svenskarne
156 5, och efter stadsprivilegiernas
upphäfvande hade stället ingen anuan
rättighet än deu att idka hökerihandel och
hålla gästgifveri. Ar 1 6 57 blef orten
åter plundrad och uppbränd, men
er-lade icke desto mindre under krigsåren
en kontribution af 15 daler i månaden
och måste 1661 till och med
underhålla 6 Tyska ryttare, med häst och
furage. Imellertid fick Engelholm 1662
tre års frihet från ali kontribution med
undantag af koppskatten, och år 167 5
utvidgade Svenska regeringen ställets
handelsrättigheter sanit medgaf
Engel-holms-boerna att äfven idka
handtver-keri. Under Carl XI:s Danska krig
blef staden år 1 678 totalt nedbränd af
Danskarne, så att blott ett euda hus
återstod. Den 26 April nyssnämda år
augrepo Danskarne uuder Meerheiiu och
Ranzow eu utanför staden belägen skans
och eröfrade denna, men blefvo tre
gånger tillbakaslagna, då de försökte att
likaledes taga staden, hvilken betäcktes
af Rönne-å, öfver hvilken bron var
upprifven. Då, medan invånarne käckt
försvarade sig, sköto Danskarne eld på
några hus, och hela stadeu stod snart
i lågor. De 130 man, som utgjorde
stadens Svenska besättning, blefvo dels
dödade, dels tillfångatagna, och från
denna olyckliga dag var Eugelholm
länge ett mellanting mellan stad och by,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free