Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fliseryds Krutbruk, eller Läggevi - Flishult - Flistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland länets betydligaste
manufakturverk. Det sysselsatte år 1 855 omkring
25 arbetare och tillverkade under de
sednare åren omkring 1,000 centner
krut till ett värde af 35,000 rdr bko.
Flera förbättringar i tillverkningssättet
hafva blifvit införda, och bland annat
skall det här fabricerade jagtkrutet i
godhet täfla med det utländska.
Flishult. Tre och ett halft mantal
frälse med Kalkaby säteri, uti Näsby
socken och Östra Härad af Jönköpings
län, nära till eu å med ett vattenfall,
som leder Tjurkens vatten iu i sjön vid
Näsby och drifver såg med qvarn af 2
par stenar. Här, — säger Wieselgren,
— »synes Njuduugens kungaboning
hafva varit belägen med Flishultaby slott,
nu Hultaby, något öfver 1/4 mil
härifrån jemte sjön, som sträcker sig till
Bexheda. Deu äldsta slägt, som skref
sig till Flishult, räknar anor från
välbekanta Forn-Jota-ätt, som enligt en
tids åsigt regerade öfver bela Sverige,
enligt eu annans öfver Finland» men
hvilken herrskat i Finved och Njudung,
enligt Wieselgren, som uppgör en
stamtafla, enligt hvilken Ragnvald Möre Jarl
härstammar från Heiter, hvars brorson
var Gylfe, hvilken uppgifves som
regerande i Sverige vid Odens invandring.
Ragnvald Möre Jarl var fader åt
hertig Rolf af Normandie, döpt år 912,
och åt Torf-Einar, Jarl på Örkeuöarna,
från hvilken de äldsta
Flishulta-herrar-ne härstammade. (Se Wieselgren, Ny
Smålands Beskrifn., I, pag. 1 5 4, 1 5 5).
»Att, — fortfar W., — alla dessa
Flis-hulta-herrar med en båt i vapnet voro
ättlingar af Orkenö-jarlarue, blir än
klarare ådagalagdt, då en son af Smålands
lagman, herre till Flishult, ännu i
medlet af 14:de seklet utkallades till detta
jarldöme. Efter ali saunolikhet var
Bonde-ättcu, med gemensamt
ättemärke, en gren af denna samma Båt-ätt.
Månne ej Jon Pederssons till Flisbv
broder blef kallad Thord Bonde (ßondu,
-onis i diplomer från denna tid), derföre
att han blef hemma som häradshöfding
i Njudung, då Jon for till hofs och
vann en prinsessa af Ynglinga-ätten i
Norge?» (Jon Pedersson till Flishult
var riksråd 1279 och gift med eu
dotter af konung Erik Presthatare i
Norge, således svåger med hertig
Waldemar Magnusson Folkunge. Jon
Pederssons sonson, Erengisle Suuesou, var
Jarl till Örkeuöarna, riksråd, riddare,
lefde 1344—1392. Erengisles far,
Su-no, hade en bror, Jon, hvars son
Peder Jonsson, som 1430 skref sig till
Flidishult, är Båt-ättens stamfader.) På
1 500-talet tillhörde Flishult Ulf
Pedersson Sjöblad. »I hans tid (1568) slogo
Danskarne sitt läger här nära, under
det Svenskarne, 200 hakeskyttar,
förlades i en grauskog, men deras
befälhafvare, Hogenskild Bjelke, låg på
Flishult. Härifrån flyeude om morgoneu,
då Danskarne, som haft eld om natten,
nedhuggit de anträffade Svenskarne,
hvilka ej fått göra upp eld, som
kuu-nat röja dem, blef han, jemte
ståthållaren i Småland And. Griis och Sten
Banér, tillfåugatageu af en Chphr
Krab-bes dräng och förd till Köpenhamn.
På Flishult dog 1687 öfverste Patrik
Patkull, herre till Flishult, född 1629.
På Flishult bodde baron Jörau
Silfver-hielm, död 17 37; sedan hans son,
öfversten baron C. A. Silfverhielm; 1827
egdes godset af expeditions-sekreteraren
G. Hummelhjelm, som sålde det åt ett
bolag; sedan innehades gården af
mön-sterskrifvaren C. A. von Porat och år
1857 af direktören och riddaren J. M.
Svenson. Se vidare Hidtaby.
Flistad. Annex-socken i Gullbergs
och Bobergs härader af Östergötlands
län, mellan Ljung i nordost, Wreta i
öster, Ledberg och Björkeberg i söder
samt Klockrike i vester, uppgifves hafva
en areal af 3,4 0 2 tunnland, af hvilka
30 äro sjöar och kärr. Socknens södra
gräns bildas till eu del af Svartån, och
landet ligger på södra sluttningen af
den låga landthöjd, som skiljer
Svartåns dalgång från Motala-ströms, samt
består hufvudsakligen af slätter med
obetydliga kullar. Mot norr iir kärrig
mark, sannolikt en igenvallad sjö, som
fordom skall hafva funnits här och
burit namnet Wikaren. Jordmånen är lera
och sand; åkerbruk är nästan enda
näringsgrenen, i förening med någon
boskapsskötsel och bränvinsbränning; äng
och betesmark äro klena, skog finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
