- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
342

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flosjö - Flosta - Flottsund, eller Flötsund - Flundre - Fluxerum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flytta Norra Kjerfvingeboriis
bergsmans-smide till Flosjöbvttan.

Flosta. Två mantal frälsesäteri uti
Altuna socken och Simtuna härad al’
Westmanlands län, nära Örsunds-åns
östra strand, blef säteri 1630, tillhörde
1647 fröken Ebba Soop och 167 5
riksrådet Lorenz Creutz, från 1750 grefliga
ätten Cronbjelm. Under godset lydde
fordom Säfva, 2 mantal säteri ladugård
i samma socken; men denua gård är
nu afskiljd från Flosta. Dit höra i
stället 2V2 mantal frälse inom socknen
samt Flosta och Hvilstena qvarnar.
Flosta säteri var år 1857 taxeradt till
24,800 rdr banko. — leke långt fråu
sätesgården ligger Flosta Källa, en af
de största och vattenrikaste i landet.

Flottsund, eller Flötsund.
Byteshandelsplats vid Fyris-åns utlopp, tillhör
Kungshamns eller Flötsunds säteri uti
Alsike socken och Erlinghundra härad
af Stockholms län, på gränsen mot
Uppsala län. I stället för den fordna
färjan öfver Fyris-ån leder nu en präktig
bro, kallad Prins Gustafs Bro. Vid
Flottsund sammanträffar omkring
Midsommaren och vid Michaëli-tiden
allmogen från skärgården och det inre
landet och utbyter saltade fiskvaror mot
spannmål.

Flundre. Härad i Westergötland,
Elfsborgs län, på östra stranden af Göta
elf, har en areal af 29,484 tunnland,
består af 106 mantal och utgöres af
socknarna Romeled, Asbräcka, Uphärad,
Fors och Fuxerna samt beboddes 185 6
af 5,009 personer. Häradet har i
allmänhet god och bördig jordmån, skog
till husbehof och god gräsväxt, så att
åkerbruk och boskapsskötsel äro
befolkningens hufvudnäringar. Häradets
märkvärdigaste ort är Lilla Edet, der det
har sitt tingställe. — Ur häradets
historia anföres, att Danskarne härjade
detsamma år 1 565 och framforo med
yttersta grymhet, så att de skuro
brösten af qvinnorna och ryckte tungan
ur munnen på folk. Flundre härad var
sedan ett af dem, som stodo i pant hos
Danmark för Elfsborgs Lösen, och på
denna grund b ° gärde grefve Axel
Lejonhufvud uti eu Bohus deu 12 Nov.
1613 daterad skrifvelse, att häradets
invånare skulle hos de Danska
embetsmännen stå till rätta, för det
länsmannen i Flundre år 1 600, då grefven från
Gräfsnäs begaf sig ur riket, uppbådat
200 bönder och knektar samt med våld
afhändt grefven hans egodelar, hvilka
han ämnade föra med sig till Norge.
Genom bref af den 19 Februari 1614
tog imellertid unga kouung Gustaf
A-dolf häradsboerna i sitt beskydd och
förklarade, att de gjort ganska rätt, då
de sökte hindra grefve Axel att resa,
eftersom grefven varit sitt fädernesland
otrogen. — Drottning Christina
done-rnde åren 1 64 7 —16 50 fjorton hemman
i detta härad åt riksrådet grefve
Stenbock. — Tillsammans med Wäne,
Bjerke, Ale och Wädtle härader utgör
Flundre härad ett fögderi, tillsammans med
Wäne och Bjerke en domsaga.

Fluxerum. Gammal gård i
Carlstorps sockens skate i Kalmar län, vid
sjön Folken, af allmogen kallad
Flocken, anses hafva sitt namn af denna
sjö, så att gården egentligen skall heta
Folkesrum; sjön Folken sjelf anses vara
uppnämd efter Folke, stamfadern för
Folkunga-ätten. Gården anses hafva
tillhört Folkunga-slägten, och skall fru
Ingrid Ylfva, Birger Jarls mor, hafva
bott derstädes; äfven Carlstorps socken
anses uppnämd efter biskop Carl, fru
Ingrids sou. Om den myndiga frun
gå ännu många sägner i trakten. Så
påstås det, att en kanal mellan sjöarna
Folken och Kolsjön, vanligen kallad
»Ulfvagraf», skall vara gräfd på fru
Ingrids befallning; på en bjelke i gamla
kyrkan fanns år 17 59 inhugget I. M.
S. 1252, hvilket förklarades betyda
Ingrid Månesköld, och ännu i sednare
tider berättades eu sägen, att, när hou
en dag gick till kyrkan, hvilken hon
låtit bygga till minne af deu i
Finnland dödade sonen, biskop Carl, hon
satt sig utmed kyrkväggen i afvaktau
på att kyrkfolket skulle samlas och
befallt sin piga reda sitt hår, men
tilllagt: »om du får se någonting, så blif
icke rädd; men om du för någon
omtalar hvad du sett, så blir du stum i
ali diu tid.» Under det håret reddes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free