- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
399

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furudahl - Furusund - Fuxerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Furudahl. Jernverk i Ore socken
af Dalarne, vid Ore elf, icke långt från
dennas utlopp i Ore-sjön, nr aifagdt
af kapiten-mechanicus B. Elfving och
privilegierades år 1709 till »ståiigjerns-,
stycke- ocii plåtsmideri». Bruket bestod
år 1837 af 6 ståiigjernshärdar, 2
spik-bammnrstocknr, l knipphamraare, 1
valsverk samt 1 masugn och tillverkade
3,317 skft stångjern, 1,052 sktb
mauu-faktursmiile och 1,147 skft gjutgods,
alltsammans värderadt till 1 1,983 rdr
bko. Hela kapitalvärdet upptogs till
239,67 1 rdr bko, och dertill kom en
qvarn med 2 par stenar, värderad til!
1,500 rdr bko. Bruket egdes af
brukspatron J. G. Claessons sterblius. Ar
18 20 meddelade Bergskollegium egaren
af Furudahls jernverk privilegium att
här anlägga ett valsverk med glöd ugn,
för beredning af tjenligt ämiiesjern till
skeppsankar- och gniflinor. Bruket är
vackert beläget och omgifves af alléer
och planteringar. Arbetarne härstamma
från Wärmland.

Furusund. Tull- och lotsplats samt
telegrapli-station, på Halsön, uti Blidö
socken och Frötuna skeppslag af
Stockholms län, är väl bebvgdt, dels för
de ofvannämda publika ändamålen, dels
också för badgäster, som under
sommarmånaderna här begagna hafsbad.
Furusund består af 1 mänt. frälse och
lydde år 1085 under Björnö gods; år
1777 fanns här ett kronobränneri.

Fuxerna. Annex-socken i Flundre
härad af Elfsborgs län, 33/. mil s. s. v.
från Wenersborg, vid Göta elf,
uppgifves hafva en areal af 4,910 tunnland,
af hvilka 705 äro sjöar och kärr. Med
anledning af sin belägenhet vid elfveu,
är socknen företrädesvis
industri-idkande och sjöfarande. Utom sågverken vid
Lilla Edet (se denna artikel), som
ligger inom socknen, finnas der likaledes
flera garfverier, af hvilka det på
Fu-xerna Stommen år 1 857 iiade en
tillverkning af 3,616 rdr banko i värde,
och samma år idkade Fuxerna socken
sjöfart med 16 fartyg otn 384 läster
med 16 skeppare och 17 sjömän.
Socknen, som består af 16 mantal,
beboddes 1840 af 1,100 personer, men hade
1850: 1,150 och 1856: 1,341 invån:
Sistnämda år hade socknen fast
folkskola, hvari 74 gossar och 5 5 flickor
undervisades, medan 10 gossar badö
enskild undervisning, 1 gosse bi vistade
allmänt läroverk och I 1 1 barn
undervisades i hemmet. — Fuxerna socken
iir annex till Bomeleds konsistoriela
pastorat af l:sta klassen i domprosteriets
Norra kontrakt af Göteborgs stift.
Kyrkan, byggd af sten år 1768, invigdes
1 7 09 och kallades Sophia. På
kyrkogården finnas tre grafchor. — I
socknen ligga säterierna Hanström och
Töss-landa. — Fuxerna socken har
åtskilliga historiska minnen sedan de äldre
fejderna mellan Svenskar och Norrmän.
Sä kom, om våren 1090 vid första
islossningen, konung Magnus Barfot
i-Norge med en stor flotta genom östra
armen af Göta elf upp i Flundre härad
till Fuxerna socken, der hau landsteg
och plundrade bela trakten, aktandes
göra elfveu till gräns mellan sitt rike
och Sverige. Men konung Inge
Svenske mötte honom med hela sin magt,
och nu stod ett slag, i hvilket
Norrmännen, fastän de i början stridde
raan-neligen, till slut blefvo öfvermannade
och skingrade. En stor hop af dem
nedgjorde3 vid Fors (nu, likasom
Fuxerna, annex till Bomeled), och konung
Magnus sjelf var i fara att bli fången.
Han befann sig bland de flyende, som
hårdt ansattes af de förföljande
Svenskarne, och bar öfver harnesket en röd
kappa. Bredvid honom red Ograuud
Skofteson, en storväxt man, likasom
konungen sjelf. Ogmund begärde att
få taga på sig konungens mantel, och
när detta skett, flydde han hastigt
undan åt ett annat håll, förföljd af
Svenskarne, som i honom trodde sig se
konungen, hvilken lyckligt kom undan till
sina skepp, dit äfven Ogmund, ehuru
med plats, räddade sig. Följande året
bröt Magnus Barfot åter in i
Vestergötland och underlade sig en stor del
af landet, men möttes åter af konung
Inge och drog sig tillbaka. Men ban
kom belt oförmodadt åter och
öfverraskande den vid Fuxerna lägrade Ingo
samt nödsakade honom att fly.
Imellertid kunde Magnus icke begagna sina
vunna fördelar, utan vände om till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:05 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free