Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyris- eller Uppsala-Å - Fyrunga - Fyrö - Fållinge - Fållnäs, eller Follnäs, kanske rättast Folkunganäs - Fållökna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ovanligt regniga somrar inträffa, då
öfversvämningar förekomma i lågt belägna
trakter, t. ex. Kungsängen vid Föret
och andra. Strömfåran är der och hvar
igengrundad, så att segelfarten blott
genom muddring kan hållas uppe från
Flottsund till Uppsala stad (0,8 mil).
Sänkningen i alla vattendragen är
obetydlig, kanske 160 fot eller något
deröfver, ehuru de på sina ställen hafva
icke så obetydliga fall, deribland
liuf-vud-ån sjelf inne i Uppsala stad.
Landets medelhöjd beräknas från 30 till
300 fot.
Fyrunga. Annex-socken i Skånings
härad af Skaraborgs län, 2 1/2 mil s. s. v.
från Lidköping, uppgifves hafva en areal
af 3,518 tunnland, består af 57/8
hemman skatte, 1% dito krono samt 23/4
frälse, 1857 taxerade till 43,500 rdr
bko, och beboddes 1840 af 420, 1850
af 514 och år 1856 af 576 personer.
Socknen ligger på en af Lidan
genomskuren slätt, är alldeles skoglös och
lefver hufvudsakligast af åkerbruk. I
fasta folkskolan undervisades 1856 af en
examinerad lärare och klockaren 20
gossar och 15 flickor, medan 46 barn
undervisades i hemmet. — Fyrunga
socken är annex till Jungs konsistoriela
pastorat af 3:dje klassen i
domprosteriet af Skara stift. Kyrkan, fordom
kallad Firunge-kyrka, är mycket gammal,
men reparerades och tillbyggdes omkr.
1812. — Någon större gård finnes icke
i socknen, hvars adress är Skara eller
Lidköping.
Fyrö. Kapitensboställe i Sköldinge
socken och Oppunda härad af
Nyköpings län, bestående af 1V2 mantal
kronosäteri, hai före reduktionen varit
ladugård till Årsta i samma socken och
köptes såsom sådan 1631 af E. Stålarm.
Fållinge. By uti Wilstads socken
och Westbo härad af Jönköpings län,
bekant genom åtskilliga fornlemningar,
deribland en mängd bautastenar på
omkring 100 alnars omkrets vid så kallade
»gamla kyrkogård» på Hulagårds egor,
stensättningar vid Bräcke och
Lillgår-den, treuddar vid torpet Mörkakull, o.
s. v. — Se Allvin, Westbo, sid. 84.
Fållnäs, eller Follnäs, kanske rättast
Folkunganäs. Gammalt gods i Sorunda
socken och Sotholms härad af
Stockholms län, har under medeltiden
Jill-hÖrt Folkungar, egdes af riksrådet
Magnus Porse omkr. 137 5, riksrådet Arvid
Bengtsson Oxenstjerna 1388, men i
16:de och 17:de århundradena af slägten
Bååt och hemföll till kronau vid riks-
rådet Seved Baåts söners död. Ar 1706
lemnades godset åt general
Hummerhjelm, hvars arfvingar på 1740-talet
sålde gården åt ryttmästar Hildebrand
och baus fru, född Schönström, hvilka
egde Fållnäs 1772 och gjorde det till
fideikommiss för sina arfvingar af
slägten Bonde. Ar 1825 innehades gården
af friherre Bonde, sedan 1850 genom
gifte af grefve Carl Henr. Anckarsvärd.
Åbyggnaderna uppbrändes 1719 af
Byssarne, men återuppbyggdes af
Hildebrand utaf sten. Fållnäs består af 3
mantal frälse-säteri med underlydande
13V«> mantal inom socknen, Karta
holme och kalkbruk samt l1/*» hemman i
Torö och räntor af 63/6 mantal. Vid
gården finnes eu af grefve Anckarsvärd
inrättad skola för godset och socknen.
Fållökna. Gammalt gods uti Lilla
Malma socken och Willåttinge härad
af Södermanlands län, vid Nedingen,
anses hafva varit ett Folkungagods och
innehades år 1560 af en Christopher
Persson, som uppgifves hafva egt ali
jord i socknen; 1593 innehades gården
af Martin Kerner och såldes 1601 af
»fru Brita och hennes måg Bengt
Sig-gesson» till drottning Christina den
Äldre. År 1612 donerades Fållökna till
O. H. Wi ängel, 1614 till Erik
Elofsson, hvars enka stadfästes dervid 1623,
lemnades 1655 till A. Liljeqvist, som
likväl år 1661 måste afstå gården till
Margaretha Fröman, hvilken sedan
innehade den som säteri; den såldes af
heunes man, B. Qveckfelt, till biskop
Joh. Matthiæ, men återgick och
innehades af M. Fromans styffader, T.
Ose-uius. Gården reducerades, men
utbyttes af landshöfding Lovisin, bördades
af J. Kranck (adlad Stjernstolpe), som
var gift med E. Osenia, och innehades
af hans slägt till omkr. 1770. Bland
sednare egare nämnas S. A. Piper 1788,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
