- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
35

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gellivare Jermnalnisfält och Verk - Gemjö - Gemla - Gemmatorp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taxerade till 7 9,967 rdr. Inom Piteå
socken: Alters bruk och såg, Borgforss
säg med flera hemman, utgörande
inalles 2073/1Og mantal samt frälseräntan
af 29/ß4 mantal, alltsammans taxeradt
till 256,669 rdr. Inom Råneå socken:
Meldersteins bruk och såg med 2:ne
ramar, Råneå tullqvarn med 3 par
stenar, Strömsunds masugn, Korp- och
Rensundsforss masugn och
bruksanläggning, Hvitåforss stångjemsverk och såg
med 2:ne ramar, Afvaforss masugn, 1/;{
i Lassby finbladiga såg samt flera
andra hemmausdelar. Att dessa verk med
outtömliga tillgångar på den
utmärktaste jernmalm och med otroliga sträckor
af odlingsbar jord likväl svårligen
kunna bära sig, kau man finna eudast
deraf, att ett sk® malm i transport till
bruken kostar 4ty2 à 5 rdr. Sågverken
betäcka dock till betydlig del de
förluster, som göras på jernverken.
Bolaget har derföre äfven hufvudsakligen
drifvit sågverksrörelsen, men synes icke
varit mänt om skogen och dennas
bevarande för framtiden och har snart sagdt
helt och hållet försummat jordbruket.
Det är nämligen icke bolagets förtjenst,
att några af dessa possessioner hafva
sä högt uppdrifvet jordbruk, att de
skulle kunna bära sig endast såsom
landtegendomar. Detta lärer
åtminstone vara händelsen med Melderstein och
Selet. Oin det är sannt, som
uppgifvits, att bolaget helt och hållet
förbjudit alla nyodlingar, så synes det, som
detsamma mer afsett en ögonblicklig
vinst än verkens förkofran och
uppkomst. Som dessa nu bedrifvits, vare
sig af brist på kapitaler eller på
omtanka, kunna de hvarken gifva sina
egare någon vinst eller vara af någon
väsendtlig nytta för länet och dess
invånare.

För att kunna tillgodogöra de rika
malmtillgångarna, fordras imellertid i
främsta rummet transport-kostnadens
förminskande genom en lättad
kommunikation, och för detta ändamål blir
här en jernväg nödvändig. Herr
Pontus Kleman lät om sommaren 18 57 på
egen bekostnad göra undersökning för
en sådan anläggning från Gellivare till
kusten; men då herr Kleman, som
varit den enda driftige af bolagsmännen,
måste afgå från bolaget, afstadnade för
tillfället frågan orn jernvägen. Den har
nu åter bragts ä bane, och bolaget har
till Kongl. Maj:t ingått med begäran
om erhållande af vissa fördelar från
statens sida för den tillämnade
anläggningen, hvilket äfven blifvit beviljadt,
slutet härom har likväl varit föremål
för diskussion vid riksdagen detta år,
men ej ledt till anmärkning.

Förhoppning är således, att snart
få se denna jernvägs-anläggning satt i
verket, och först då skola dessa
outtömliga malmförråder blifva fruktbara
för landet. Imellertid har man, dä
detta skrifves (Mars 1860), erfarit, att
verken blifvit försålda till herr
Kjellberg, såsom ombud för ett utländskt
bolag. Önskligt vore, om detta med
drift ville taga ihop med jernvägen, och
att det vore förseddt med för detta
företag tillräckliga kapitaler.

Gemjö. Socken i Östra härad af
Blekinge län. Se Jemjö.

Gemla. Egendom i Öja socken och
Kinnewalds härad af Wexiö län,
bestående af 1 mantal säteri, omtalas i ett
köpebref, dateradt Krakau 1588. Har
fordom tillhört biskopen O. Osander,
vice-presidenten P. O. Sanderskiöld och
lektor J. Blomstrand. Den innehafves
för närvarande af bönder, äfvenså till
v-dande hemman: 7/g mantal
Norregården, 5/8 dito Förridaregården, 3/4 dito
Svensgården och 3/4 dito Söregårdeu.
Vid egendomen blef år 1745 anlagd t
ett pappersbruk, som nu eges af
pappersmästaren O. Ii. Bergengren, men
drifves obetydligt. Vid egendomen
upptages en hvitlera, som af professoren
Gadd ansågs lika god med
Maestricht-lerad, till begagnande vid aluuverken,
för att göra alun jernfri. Den sålunda
luttrade alun höll samma prof som den
Komerska. — En gissning, att detta
Gemla varit Eddans Gimle, lemnas i
sitt värde.

Gemmatorp. Ett mantal frälsesäteri
i Lekaryd socken och Albo härad af
Kronobergs län, är sannolikt det äldsta
af socknens säterier, hvarifrån
Gåfvatorp såsom gåfva blifvit afsöndradt. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free