- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
48

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gesäter - Getaryggarna - Getaryggen - Getinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

villkorligt, nämligen om sonen Johannes
Olsson attede utan bröstarfvingar.
Gif-varen dog den 27 April 1 844 och
sonen, utan bröstarfvingar, den 17 Jan.
184 8. Genom rättegång fick denne
sednare före sin död testamentet upphäfdt,
men förklarade sig likväl skyldig och
villig att gifva 5,000 rdr banko,
antingen till det uppgifna ändamålet eller
till folkskolans befrämjande; allt såsom
församlingsboerna funne för godt.
Härpå aflemnade han sin förbindelse, som
vid häradsrätten intecknades; men
arfvingarne började rättegång,; för att få
behålla summan, och tvist derom var
anhängig vid högsta domstolen 1850.
— Af hemman och gårdar i socknen
märkas: Kålsäter, Södra, Vestra och
Ustra, hvardera 1 mantal skatte. Här
slöts fred mellan kon. Birger och hans
bröder Erik och Waldemar den 15
Februari 1 305. Berg, 1 mantal frälse,
Bråken 1/8 och Solberg ljA mantal,
militieboställen; vid Gesäter finnas qvarn
och såg, samt en qvarn vid hvardera
af Näs, Ringelanda och Deleforss; vid
sistnämda ställe är äfven garfveri, vid
Stommen såg. vid V. Fjälla qvarn och
laudthandel. Pastors-adjunkten har eget
boställe, 1/8 mantal i Gesäter, samt i
ordinarie lön 27 tunnor låg, 18 dito
hafra, lV4 dito korn och 2 lispund smör.
— Adress: Wenersborg.

Getaryggarna. Så kallas de många
åsar, som skilja Småland från Skåne.

Getaryggen. En större kulle af
småsten på skogen Tiveden. Utgör nästan
gränsskilnad imellan Nerike och
West-manland.

Getinge. Socken i Halmstads härad
och län. Af socknens areal, 8,47 0
tunnland, utgöras 145 af sjöar och
kärr. Flera sjöar finnas här: på
Getinge berg ligga Krok- och
ÄaZ-sjöar-na, på Uppnora skog Iglasjön och
Käringesjön, på Fröllinge skog äro
Kärrsjön, Väger sjön och 3: ne sjöar,
Wall-sjöarna kallade. Från dessa sistnämda
sjöar kommer Walla-ån, som går förbi
Fröllinge och skär landsvägen
nedanför Nobistorpen. Mostorps- och
Eskil-torps-åama genomskära dessutom
socknen. Bland högre berg räknas Bratter
eller Brattaböke på Lassa reds egor och
berget vid prestgårdcn. Åtskilliga
hemman äro skoglösa. Bådande jordmånen
är mylla, dels ren svartmylla, dels mer
eller mindre blandad med sand, grus
och klapper eller lera. Hufvudsakliga
näringsfånget är åkerbruk. Socknen
innehåller 292/3 förmedlade mantal och
är taxerad i värde till 168,449 rdr.
Folkmängden var år 1805: 651, 1830:
632 och 1858: 977 personer, och
undervisades sistnämda år af en
examinerad lärare 67 gossar ’och 24 flickor
i fast skola. — Getinge socken, med
Räfvinge till annex, tillhör Göteborgs
stift och utgör ett regalt pastorat af
2:dra klassen, tillhörande Halmstads
kontrakt. Om uppkomsten till
socknens namn är följande fornsägen
förvarad uti en i Pastors-archivet befintlig
gammal anteckning: »Några sjömän
»ifrån Getinge blefvo på hafvet af
stor-»raarna förda emot en okänd ö;
omgif-»na af mörker, uppstiga de der. De
»blefvo varse en på afstånd upptänd eld
»och skynda dit. Framför elden ligger
»en ovanligt lång man, som var blind.
»En annan af lika jättestorlek står
bred-»vid honom och rör i elden med en
»jernstång. Den gamle blinde mannen
»reser sig upp och frågar de ankomna
»främlingarna, hvarifrån de voro. De
»svara: ifrån Halland och Getinge
soc-»ken; hvarpå den blinde frågar: lefver
Ȋnnu den hvita qvinnan? De svarade
»ja, fast den ej visste hvad han härmed
»menade. Äter sporde lian: månne mitt
»Gethus står ännu qvar? De svarade
»återigen ja, ehuru de äfven voro
okun-»niga om hvad han menade. Då sade
»han: jag fick ej hafva mitt gethus i
»fred för den kyrkan, som byggdes på
»den platsen. Viljen J komma lyckligt
»hem — välan — jag lemnar er
der-»till tvänne villkor. De lofva, och den
»gamle blinde fortfor: tagen detta
sölf-»bälte, och när J kommen hem, så
spän-»nen det på den hvita qvinnan, och
»denna ask, sätten den på altaret i
»mitt gethus. Lyckligen återkomna till
»hembygden, rådfråga sig sjömännen,
»huru de skulle efterkomma den gamle
»blinde mannens begäran. Man beslöt
»att spänna bältet omkring en björk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free