Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gislöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»tad Blekingsbo, svarade, att de
olyck-»ligtvis blifvit drifna dit af stormen
»och att de hade hemma i Skåne. Rätt
»väl, svarade spöket, kom då för all
»del och följ mig till min husbonde,
»som ligger här på ön, ty han har
län-»ge väntat att få tala med någon, som
»vore från Skåne. Vill du följa med
»mig till honom, så kan du vara viss
»på att du aldrig skall komma att
ån-»gra den resan. Båtsmannen betänkte
»sig icke länge, utan följde strax med
»honom. Länge hade de ieke gått, när
»de kommo till en stor, förfärlig jätte,
»gammal, blind och med långt grått
»skägg, hvilken frågade båtsmannen, hvar
»han hade hemma. Då han svarade,
»som förr, »i Skåne», frågade jätten
ho-»nom vidare, om han vore något bekant
»i Gislöf och om han kände till Sven
»Dvrings döttrar och särdeles en af dem,
»som hette Märtha; om han ock ville
•»gå till henne och helsa från gamla
»Gjelle och lemna henne några saker
från honom, hvarå båtsmannen svarade:
»Ja! Allt skall blifva väl uträttadt,
en-»dast vi äro så lyckliga att med vårt
»skepp komma väl ifrån ön.» — Tvifla
»icke derpå, svarade jätten; j skolen
»alla komma välbehållna till Skåne;
al-»lenast tag denna asken och lemna den
»till Sven Dy rings dotter; men vakta
»dig, att du icke öppnar deri och ser
»hvad deruti ligger. Vill du vara
tro-»gen och uträtta detta ärende väl, skall
»du få så mycket, att du aldrig i dina
»lefnadsdagar skall komma i behof. När
»du kommer hem till Gislöf och har
»lefvererat asken ifrån dig, så gack till
»en stor sten, som ligger nere uti ån
»vester om Gjelles dös vid Gislöf; sök
»derstädes upp ett hål, så varder du
»deruti finnande en nyckel. Tag den
»och gack till mellersta öfverstenen i
»Gjelles dös och sätt nyckeln i det hål,
»som du ser i den, och säg: »Mach upp,
»Gjelles dös!» Strax skall stenen
upp-»låtas för dig; men det råder jag dig
»till, att du icke ser dig tillbaka. —
»Båtsmannen tackade honom för detta
»rådet, lofvade villigt sin ijeust och
»tänkte på att nu taga afsked från
jät-»ten och gå sina färde till skeppet.
»Men jätten sade än ytterligare: »Vänta,
»jag har ännu mer att tala med dig.
»Säg, hur står det till i Gislöf? Äro de
»nu så starka som i min tid? Kom,
»låt mig taga dig i hand.»
Båtsman-»nen höll på att räcka honom handen,
»då följeslagarne hviskade till honom:
»Gör dig inte galen! Tag denna här!»
»hvarpå de räckte honom en femuddig
»dynggrep af jern, hvilken jätten,
tro-»ende, .att det var båtsmannens hand,
»kramade samman och sade: »A jo, de
Ȋro lofligt starka; men i gamla dagar
»voro de långt starkare.» Derpå
fråga-»de han vidare: »Fån j bra säd i
Gis-»löf nu för tidén?» Båtsmannen
sva-»rade: »Ja». — »Huru mycket fån j
»efter en skäppas utsäde?»
Båtsman-»mannen svarade: »Fyra tunnor i det
»ringaste.» — »Det går då ändtligeu
»an», svarade jätten; »men i min tid
»fick jag mycket mera, ty jag plöjde
»alnsdjupt och sådde qvarterstjockt; då
»skolen j tro växte säd på Gislöfs
mar-»ker. I min tid hade jag en liten
flic-»ka, som gick ut och samlade i sitt
»förkläde både plog, oxar, hästar,
plog-»män samt körsvenner och kom med
»dem bärande till mig och sade: Far,
»hvad är detta för småsaker? Jag
sva-»rade: Släpp dem, min dotter, de äro
»de, som skola komma efter oss, låt
»dem gå sina färde. Eljest lyftade jag
»i min styrkas tid så häfi.igt på de
ste-»narna vestan om Gislöf, att jag blef
»blind deraf. Jag hade väl ock der
»lagt elfva minnestecken efter mig. om
»jäg hade längre fått blifva der qvar;
»men sedan de hvita klockemännen
kom-»mo till Gislöf, så kunde jag icke
län-»gre trifvas der, utan måste förfoga mig
»hit. När du kommer till Gislöf, så
»kan du helsa dem från gamla Gjelle.
»Han lefver ännu, fastän han är blind;
»men, för ali del, glöm inte asken till
»Sven Dyriugs dotter. Om du det ej
»gör, kan du vara förvissad om, att du
»och ditt medfölje skola blifva väl
be-»hållna.» Båtsmannen tog afsked af
»jätten och gick tillbaka till skeppet.
»Knappast var han kommen på däck,
»förrän skeppet fördes af deu
gynnsam-»maste vind från öu. Efter .en lycklig
»resa kommo de alla oskadda i land
»vid Helsingborg. Derifrån gick
båts-»mannen mot Gislöf, för att aflemna
»asken; men då han kom i söder skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
