Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glättestorp - Glömminge - Glömminge - Glömsjö - Glömsta - Gnarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Glättestorp (Glettestorp) Sätesgård
i Wånga socken, Skånings härad af
Ma-rietads län, l/2 mantal, sammanslaget
med Carlsgården 1 mantal, vid en liten
å, har corps de logis med 2:ne flyglar,
2:ne ladugårdar och tröskverk af
tackjern. Löfskog till gårdens behof oeh
betydliga torfmossar finnas här.
Jordmånen består af lera och lermylla.
Egendomen tillhörde omkriug år 1830
löjtnant Paco Hårleman.
Glömminge. Socken i Ölands Södra
Mots härad af Kalmar län, \lL mil
från Kalmar, med en areal af 0,7 5 5
tunnland, innehåller 213/4 förraedl.
mantal, deraf 187/16 mantal skatte, 25/18
mantal krono, uppskattade är 1858 till
6 4,940 rdr bko. Socknen beboddes år
1810 af 748, 1858 af 1,037 personer,
af dem 4 48 skattskrifna, 589 skattfria,
inberäknadt 7 0 backstugusittare.
Ut-skrifnings-manskapet utgjordes af 31
man Ar 1856 hade socknen
ambulatorisk skola med 1 examinerad lärare,
som undervisade 124 gossar och 54
flickor. Glömminge moderförsamling
utgör med annexet Algutsrura ett
konsistorielt pastorat af 2:a klassen i Kalmar
stift, med en folkmängd af 2,1 56
personer. Pastoratets längd utgör 1 och
bredden 1/2 mil. Kyrkau, liggande i en djup
dal, är byggd af sten år 1819; den
äldre kyrkan uppbrändes af Danskarna år
1 677. I Glömminge socken ligger för
öfrigt Röhälla, öfverfartsort till Kalmar.
En källa, grifthögar och hällar finnas
på flera ställen. — Adress: Borgholm.
Glömminge. Gård på i1/2 mantal i
Arby socken af Kalmar län, är skiftad
emellan 3 egare, hvardera egande l/2
mantal; gården var 1858 taxerad till
7.035 rdr bko. Från äldre tider är
endast kändt att gården skänktes 1402
af fru Catharina Glysingsdotter till
Johannes Döparens eller
Dominikaner-nunneklostret i Kalmar (Tuneld.).
Glömsjö. Två mantal skatte, 1/2
mantal krono i Näfvelsjö socken
afJöu-köpings län. Om gårdens fordna
historia erfar man ett och annat af de
runristningar, sora finnas här: på den gamla,
nu obrukbara Glörasjöbro, som varit en
kort farväg, i stället för den omväg at’
3 mil, man nu måste färdas (blott
några ekpålar omvexlande med en
forntida broanläggning af stenar), står ännu
qvar en runsten (N:o 1,231. Lilj. R.U.)
med följande inskrift: ‡>urf>r : auk : pur
btøurn : karfm : bru : f>aø : fftiÄ :
"tøerøkulf : faf>ur : fin. Och vid ett
vattendrag mellan Näfvelsjön och
Glömsjö finnes å v. sidan en spång, der
runstenen N:o 1,232 Lilj. R. står med
inskrift: førkar * Ut * ktara * brø
fe fa x fftitl x åttkfa * fun x fin x
x |jtalbt x ønt x Ijanø x feX x .
Således har den stora bron blifvit byggd
tifl fadren Verskulfs åminnelse af
sönerna Thord och Thorbjörn, boende
öster om vattendraget; spången af
Thor-kar, boende vester derom, till sonen
Sakses åminnelse. Wieselgren yttrar
härom: »Då en dylik byggnad blott
kunde utföras af en rik slägt, och Thord
var det äldsta namnet i Bondeslägten,
och dennes son var häradshöfding i
Njudung, är ej osannolikt, att vi här
se ruiner af denna äfven på svenska
thronen upphöjda ätts äldsta storverk.»
— Efter 185 8 års taxeringslängd är
detta hemman skiftadt i 4 st. à V*
mantal krono och 4 st. à 3/lfl mantal
Carlsg. samt 3 st. à mantal och 2
st. à V8, Jonsg-
Glömsta. Ett mantal fräse-säteri i
Huddinge socken, Svartlösa härad af
Stockholms län, taxeradt till 37,500
rdr rmt, eges af herr Pettersson på
Fullersta.
Gnarp. Socken af Norra
Helsinglands fögderi i Gefleborgs län, gränsar
i S. till Jättendal, i V. till Bergsjö, i
N. till Attmar och Njurunda socknar i
Medelpad, i Ö. till Bottniska viken, ligger
4V2 mil från Hudiksvall, vid 130 fots
höjd öfver hafvet och innehåller,
oberäknadt ett skär, Gran, 1 mil från land,
en areal af 67,5 16 tunnland, hvaraf åker
384 tunnland 3 kappland, sval- eller
cirkulationsjord 2,0 55 tunnl. 6 kappl.,
äng 2,063 tunnl. 21 kappl.,
odlingsjord 1,478 tunnl. 25 kappl., skogsmark
50,931 tunnl. 9 kappl, bete och
mossmyrar 4,460 tunnl. 24 kappl., kala berg
1,593 tunnl., sjöar och vattendrag 2,550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
