Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenome - Grensholm - Grestorp eller Kylehof - Grimethon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grenome. Tre mantal frälse i
Stafby socken och Olands härad af Uppsala
län, har tillhört slägterna Gyllenklou
1655, Silfverstedt, Lagerkrona 1740,
Brauner 1772, Silfverstolpe 1825 och
1849; för närvarande eges det, jemte
Lydinge säteri och underlydande 4 1/8
mantal, af brukspatron P. A. Tamms
arfvingar; Grenome uppskattas till 17,790
rdr rmt.
Grensholm. Ett mantal gammalt
frälse-säteri i Wånga socken och Åkerbo
härad af Linköpings län, 3 mil från
Norrköping, har ett större boningshus
af trä med flygelbyggnader och
ladugård af sten; säteriet har i forntiden
hetat Aal eller Al. Ännu finnas
lemningar af den fordna byggnaden i den
s. k. Slottshagen på ett högt berg.
Inom de ännu qvarstående murarna hafva
träd uppvuxit, som vittna, att huset
fordom varit befäst. Här finnas
tegelbruk och husbehofssåg; gården har
underlydande Blacknäs */4 mant., Brinck
l/4, Bränstorp V4> Grindtorp Vg>
Puketorp 1/4, Rosendal V4. Rotekälla l/8>
Ströja, Stubbetorp l/4> Östra Sätra V4>
tillsammans 2l/4 mantal rå och rör, allt
uppskattadt till 23,310 rdr bko, inom
fordna Skrukeby sockendel, samt inom
egentliga Wånga: Thorslunda 4 mantal
frälsesäteri-ladugård, Ödesrödja V4 mant.
frälse, räntor af 2 mant. Balderum och
Träsäter samt Orga qvarn med 3 par
stenar, äfven 2 mantal och ränta af lL
mantal i Skrukeby, söder om Roxen.
Äldsta kände egaren är riksrådet och
amiralen Måns Stensson (Green), bekant
för sina förrädiska och politiska
vinglerier, och han säges elter sin återkomst
från landsflykten (1421—57) hafva
be-byggt stället; han gick i Eskilstuna
kloster och dog på 147 0-talet. Gården lär
efter honom hafva fått sitt namn; sedan
har den tillhört följande: riksrådet och
riddaren Iwar Magnusson Green;
dennes son riksrådet och väpnaren Magnus,
död år 1520; sedan riksrådet Jakob
Thuresson (Rosengren, död 1571),
naturlig son af riksrådet Thure Jönsson
(Roos); år 1558 utbyttes Thorslunda af
honom från kronan till frälse; år 1683
tillhörde godset lagmannen Sven
Thuresson Ribbing, då det redan kallades
gammalt säteri; det såldes af honom,
år 1706, till kongl, rådet Jacob Spens,
död 1721, tillhörde sedan dennes enka
Beata Bonde (död 1729); derefter
sönerna, generalen grefve Axel Spens till
1745 och hofmarskalken grefve Carl
Gustaf till 1751; — generalen grefve
Axel förbättrade isynnerhet egendomen
och anlade trädgården; stenhus
upp-byggdes åt torprarne, under det att han
sjelf bebodde blott .2:ne rum i
träbygg-ningen. Han hade varit konung Carl
XII:s drabant och blef fången vid
Pultava. Vidare kammarherren grefve
Jakob till 1755, lagmannen grefve Carl
Gustaf till 1816, dennes yngre son major
Carl Gustaf till 1844 och hans barn
till 1851; boningshuset ombyggdes 1852,
efter en eldsvåda, af löjtnant Gustaf
Harald, som egde godset 1857, sedan
han utlöst sina syskon. Godset har god
jordmån och skog.
Grestorp eller Kylehof. Ett mantal
frälse-säteri i Hångers socken och
Östbo härad af Jönköpings län, ligger vid
Widöstern, bebyggdes af
öfverste-löjtnant Kyhle, innehades 1730 af Lena
Stake, 1740 af L. von lloxendorff;
sedan bodde här öfverste-löjtnantskan
Sandberg, derpå vice-presidenten i Göta
hofrätt P. von Schaeij, död 1761; sedan
sonen, hofrättsrådet J. W. Schaeij, och
efter honom magen, baron Knut Sparre,
soin bortpantade det till B. Bergvall
såsom koimst. i Tännö; är nu
bondgård.
Grimethon. Socken i Himle härad
af Halmstads län, 1 mil från Warberg,
har en areal af 7,521 tunnl., af hvilka
480 äro sjöar och kärr. Marken är
öfver allt mer eller mindre bergaktig,
åkerfälten mellan bergen äro steniga;
rådande jordmånen är sand; af skog
ega Grimethons och Thorstorps byar
ännu till husbehof, men den öfriga
delen af sockneu nästan ingen. Socknen,
som år 1805 beboddes af 562 ocn
1858 af 717 personer, hvaraf
390’voro skattskrifna och 317 skattfria,
inberäknade 7 backstugusittare, består af
31 1/6 mautal skatte, 2 3/16 mantal
krono och uppskattas till 129,600 rdr
rmt. År 1856 bestreds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
