- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
131

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullberg - Gullberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sydvest, Bobergs i vester, Finspongs i
nord-vest och Åkerbo samt sjön Roxen i
öster, den sistnämda äfven i söder.
Häradet ligger på båda sidorna om
Mo-talaströra, från Norrby-sjöu utföre till
Roxen; dels på den stora bergaktiga
landthöjd, som skiljer nämda elfs
dalgång från Hellestads-dalen, dels på den
låga utplattade landthöjd med
kringliggande slätter, som skiljer Motalaström
från Svart-ån, dels ock vidare åt söder
och sydvest på slätten, äfven bortom
sistnämda å. Längden från norr till
söder är 2 till 3 mil, största breddeu
är 1V2 till 2 mil, på ett ställe vid
sjelfva Svart-ån ej fullt 1/4 mil;
arealen uppgår till 86,438 tunnland,
hvaraf 7,440 äro sjöar och kärr. Häradet
omfattar Wreta klosters, Ljungs och
Björkebergs socknar, största delen af
Stjemarp, 2/3 af Flistad, hälften af
We-sterlösa och en mindre del af
Krigsberg; alla af Gullbergs, Bobergs och
Walkebo fögderi samt af Gullbergs och
Bobergs prosteri; Gullbergs härads
domsaga har tingsstället i Sjögestad i Wreta
klosters socken. Hemmantalet och
folkmängden efter 1858 års mantalslängder
visa sig af nedanstående:

Socknens namn. Förmedlade mantal. Folkmängd. Gemenskap af indelta arméen. [-Backstugu-sittare.-] {+Backstugu- sittare.+}
1 Stjemarp .. . 19 1,069 4 19
; Wreta kloster 6 5% 2,442 29 59
Ljung ...... 327/s 1,947 12 20
Flistad..... 14«/s 429 9 8
Björkeberg .. 15% 417 8 5
Westerlösa . . 22% 625 9 2
Krigsberg... 1 13 196 9 2 i
S:a |l73i/8 ! 7,125 73 115

Folkmängden, som 1805 var 5,936
personer, har alltså på ett halft sekel
stigit med 20 procent.

I följd af läget har södra hälften
nästan en enda näring af betydenhet,
nämligen åkerbruk, men detta ganska
fördelaktigt; norra hälften är häruti
mindre lyckligt lottad; men deremot
tillkomma här andra näringar,
skogsbruk, något bergsbruk, fiske, sjöfart,
hemslöjd o. s. v. Af fornminnen
märkas i häradet 3 st. runhällar och 4 st»
griftstenar. Genom konung Gustaf Ls
testamente år 1 560 erhöll hans son
hertig Magnus detsamma.

Gullberg. Fordom ett fäste strax
i norr från Göteborg, beläget på en
bergshöjd vid Göta elf, skall hafva
varit uppbygdt af konung Birger
Magnusson i början af 1 303, för att hindra
hans bröders, hertigarne Eriks och
Waldemars, fiendtliga ströfverier i
Westergötland, sedan de erhållit förläningar af
konung Håkan i Norge. Namnet är
likväl äldre än 1303, ty det möte, som
år 1283 utsattes mellan de Norska och
Hansestädernas fullmägtiga, hölls på
Gullbergs hed. Uti konung Carl Knutssons
tid var fästet i stånd, och han gaf
Engelsmännen fri hamn vid Gullberg;
fästet förföll åter till konung Gustaf I:s
regering samt iståndsattes ännu mer år
1 568 af Erik XIV. Den 12 Maj 1565
blef, i en strid mot Danskarne på
Gullbergs äng, grefve Erik Svantesson Sture
skjuten i benet. På hösten samma år
blefvo de Svenska fälthöfdiugarne
Mor-nay och Jakob Henriksson Hästesko vid
en rekognoscering tillfångatagna af
Danskarna. Axel Stenson Lejonhufvuds
försök att år 1 592 med adelns och
allmogens tillhjelp eröfra Gullberg och
Elfsborg, för att hålla dessa fästen
konung Sigismund tillhanda, misslyckades;
men samma år togs Gullberg dock af
Sigismunds befälhafvare Brun Sveusson.
Konung Carl IX besökte Gullberg år
1609 och bestyrde om dess befästande,
hvilket kom väl till pass 1611, då
Christian IV anföll Gullberg, som dock
försvarades först af den tappra
kommendanten Mårten Krakou,’ och, då han fått
benet afbrutet, af hans fru Emerentia
Pauli, som lät, bland andra
försvarsmedel, kasta lut öfver fienden, hvaraf
de, såsom Krakous dotter i sin
berättelse utlåter sig, »lågo i hvalfvet och
omkring porten icke annorledes än som
skollade svin». Gullberg intogs likväl
sedermera af Danskarne år 1612,
eller rättare uppgafs förrädiskt, inan
något skott blifvit aflossadt, och förblef i
deras våld till år 1613, då det tillika
med Elfsborg igenlöstes mot Elfsborgs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:55 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free