- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
241

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haraker - Haraldsmåla - Harbo - Harbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ende Fröslunda och Hasslebäcks
hemman. Den första kända kyrkoherden
är Hans Petri, år 1508. Man har
anmärkt här i socknen den så kallade
Pukstenen, hvilken ännu förvarar
minnet af slaget mellan Puke och Carl
Knutsson (se vidare härom under
Helle-skog) och berättas fått sitt namn deraf,
att riksrådet Erik Puke, sedan han
förlorat slaget, gömt sig derunder, men
blifvit tillfångatagen af Carl Knutsson.
Här finnas äfven lemningar af en skans
på en klippa på Åkerby egor utmed
Göttorpet, hvilken förmodligen blifvit
begagnad vid ofvannämda tillfälle. Af
större gårdar märkas i socknen: Svanå
säteri och bruk, kyrkoherde-bostället, 1
mantal krono, och
komministers-bostället, mantal; Almunda, Fröslunda, 1
mantal säteri; Kettsta, 1 mantal;
Skip-linge, som år 1514 försåldes af Ingel
Hansson, boende i Enköping, åt Martin
Nilsson. — Adress: Westerås.

Haraldsmåla. Gård uti Ryssby
socken och Norra Möre härad af Kalmar
län, belägen på gränsen mellan denna
och Ålems socken, består af 1 mantal,
uppskattadt år 1859 till 10,110 rdr
rmt, och underlydande Slakemöra 1/2
mantal, uppskattadt till 3,710 rdr rmt,
samt eges af baron A. Raab.
Haralds-måla har tillhört den som stor
musi-kus bekanta hofintendenten och
kapellmästaren Johan Helmik Roman, kallad
»Svenska musikens fader», som dog den
20 November 17 58; år 1799 assessor
A. D. Svenonius och år 1829 assessor
Roman. Gården är ganska väl odlad
och läget angenämt samt trädgården
prydlig.

Harbo. Konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Norra Fjerdhundra
kontrakt af Uppsala stift, hade år 1856
en befolkning af 1,195 personer och
består af Harbo socken i Wåla härad af
Westerås län, med en del hörande till
Norunda härad af Uppsala län (se
nästa artikel), ligger mellan Wåla socken
i norr, Huddunge i vester, Thorstuna
härad i söder, Skuttunge af Uppsala
län i öster samt omfattar en areal
af 31,382 tunnland, af hvilka 3,200
äro sjöar och kärr. Marken är mycket
stenig, föga skogbeväxt, så att omkring
kyrkan och ett stycke derifrån allenast
små buskar synas på backarna mellan
berg och stenar. Här äro många
sjöar, hvaribland Temnaren, sorn sträcker
sig inom båda länen; derjemte ligga
här Igelsjön, Fäänsjön, Stalbosjön,
Lagsjön och Karbosjön. Uti Harboån, som
rinner ut i sjön Temnaren, fångas
kräftor. Rådande jordmånen är moblandad
lera; ängsmarken upptages af en
myckenhet moras och kärr, som förorsaka,
att ej så ymnig höfångst vinnes, som
vidden af honom eljest tyckes lofva, så
att största delen af boskapen har bete
på allmänningen här i socknen, der
folket har sina fäbodar. Socknen, som år
1805 beboddes af 1,072 och 1856 af
1,122 personer, består af 20n/16
mantal skatte, 71/16 mantal krono, 213/g
mantal frälse och uppskattades år 1857
till 174,381 rdr bko.
Barnundervisningen bestrides af en examiuerad lärare
jemte klockaren i fast skola; under året
1859 var skolbarnens antal 61 gossar
och 75 flickor, hvaraf 27 gossar och 29
flickor undervisades i skolan, 30 gossar
och 37 flickor i hemmet; 13 barn
saknade undervisning. Harbo kallades
fordom Hara och Harum. Den
betydligaste gården i socknen heter Wiby;
dernäst Harbonäs, 11/8 mantal
frälsesäteri, beläget på en udde vid stranden
af Temnaren, med underlydande Lund,
V8 mantal rå och rör. Denna gård
omnämnes såsom fordom ladugård under
Aspenäs säteri i Wåla, som ligger
tvärsöfver sjön vid dennas norra ända och
omkring 1/8 mil härifrån. Hofmästarinnan
fru Görila Posse har eljest bebyggt det år
16 69 till säteri, då gården blott hetat
Näs, men har derefter blifvit kallad
Harbonäs. Här har varit den största
ladugården i orten. På 17 50-talet egdes
gården af kapiten Knorring; 1859 af
enkefru E. Tigerhjelm, och uppskattades
då, jemte Wida kalkugn, till 15,300
rdr rmt. — Adress: Sala.

Harbo. En del af ofvanstående
socken, ligger i nordvestra delen af
No-runda härad och Uppsala län, öster om
sjön Temnaren, omfattar eu areal af
2,916 tunnland, af hvilka 36 0 äro
sjöar och kärr, samt innehåller 2 V4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free