- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
251

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harmånger - Harnäs - Harphus - Harplinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rdr rmt. Socknen utgör till större
delen en dalsträckning omkring en å samt
har vackert läge. Bland betydligare
sjöar nämnas Kyrksjön, Hansjön samt
Norra och Södra Holmsjön. Marken är
till större delen bergaktig och ojemn.
Jordmånen består af sand och lera, den
sednare i allmänhet rådande. Det
egentliga utsädet är korn. En fjerdedel af
socknen antages hafva ymnig skog, en
tredjedel blott det behöfliga, öfriga
delen knappast till bränsle och vedbrand.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,014
och 1859 af 1,500 personer, har en
ambulatorisk skola, delad i 4 rotar med
8 veckors läsning i hvarje, hvari
sistnämda år 87 gossar och 91 flickor
erhöllo undervisning af en examinerad
lärare. Befolkningen, af fromt och godt
sinnelag samt synnerligen gästfri, eger
den Helsingen i allmänhet utmärkande
fallenheten för slöjder. Den
betydligaste gården i socknen är Ströms
jernverk. — Adress: Hudiksvall.

Harnäs. Masugn i Elfkarleby
socken och Örbyhus härad af Uppsala län,
är belägen längst i nordvest ifrån
kyrkan, vid den utom länet belägna sjön
Torskens utlopp i hafvet, lV2 mil från
Gefle, och eges jemte en mjölqvarn med
2 par stenar, Gärdskär lV2 mantal,
Westerboda 2 mantal, Mam 1 mantal,
m. fl., tillsammans 6V2 mantal,
uppskattade till 21,586 rdr 25 öre, af
öfverste-löjtnanten grefve Ludvig af Ugglas
på Forssmarks bruk i Wåhla socken af
Stockholms län, med hvilket bruk
masugnen är för alltid förenad. Vid
masugnen tillverkades 1857 på 24 veckor
8,130 sk® tackjern af malm från
Dannemora grufvor. Till Härnäs hörde år
1859 en folkmängd af 212 personer;
beväringsmanskapet utgjordes af 6 man.
Bruket anlades 16 59 på Elfkarleby
allmänning af kamreraren Depken och har
öfver hufvud haft samma egare som
Elf-karleö, med jernverk af flera slag; det
härjades af Ryssarne 1719, men
återställdes 1723; såldes 1812 af Th.
Tot-ties arfvingar till grefve af Ugglas och
nedlades på samma gång.
Stångjerns-smidet flyttades till Fagersta bruk i
Westmanland, och för närvarande
drifves blott masugnen.

Harphus. Säteri -uti Åkers härad af
Södermanland, sannolikt det minsta
säteriet i riket, bestående af 1/8 mantal;
har säterifrihet i förening med
Bergshammar. Se Bergshammar.

Harplinge. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Halmstads kontrakt
af Göteborgs stift, består af två
socknar: Harplinge, moderförsamling, och
Steninge, annex, innehåller 6 523/24
mantal och räknade år 1856 en folkmängd
af 2,384 personer; på 50 år har
folk-nummern ökat sig med 900 personer.
Pastoratet omslutes i vester af hafvet,
i söder gränsar det till Söndrum och
Wapnö, i öster till dvibille samt i norr
till Refvinge och Eftra socknar; dess
största längd är lV4 mil, bredden
något öfver 3/4 mil. leke något
betydligare strömdrag genomskär denna trakt,
och här finnes endast en liten insjö,
som ligger mellan hemmanet Lynga och
de deromkring befintliga stora
flygsandsbankarna, hvilka troligen skulle ännu mer
skadat detta lilla hemman både till åker
och äng, om icke denna lilla insjö
tilllika med de deromkring växande
träden varit ett värn för egorna.
Spannmålsproduktionen i pastoratet är i
allmänhet sådan, att åtskilliga
hemmans-åboer sälja säd till sina utlagor, andra
åter sälja ett eller annat kreatur. Lin
och hampa odlas endast till husbehof.
Arter, bönor och vicker sås blott på få
ställen. Om mossodlingen här må
anmärkas, att Undars-mosse, afmätt och
delad, är utdikad och till en del
uppodlad. Om denna mosse och dess
benämning har man åtskilliga
traditioner. Undar eller Undorn är ett ord,
som ifrån en aflägsen forntid ingått i
språket. Det brukas ännu i trakten
häromkring att utmärka en viss tid af
da-gen. Äfven uti Isländskan förekommer
det, såsom uti Völu-Spa:

det är:

Nott ok uidjum
Nofn umgafvo
Mvrgin heto

v o

Ok midjan dag
Undorn ok optan
Arum at telja.

Natt och skymning
Gåfvo de namn;
Morgon de nämde
Och middagsstund,
Undorn och afton
Ären att tälja.

Harplinge, modersocken uti
Halmstads härad och län, omfattande en areal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free