Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heda - Hedared - Hede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år 1750 beboddes af 600, år 1805 af
760, år 1856 af 1,101 och 1859 af
1,068 personer, består af 273/4 mantal
skatte, 6mantal krono, 1V2 mantal
frälse och taxerades åren 1850—1857
till 151,120 rdr bko. Vid katholska
tidens slut lydde här i socknen 9V2
gårdar under kyrkliga stiftelser, 6
under kloster, af samtliga 39, enligt 1700
års jordebok; på 1600-talet innehades
en mindre del af adel. För närvarande
består det mesta af byar och tillhör
allmoge; något säteri finnes här ej.
Barnundervisningen bestrides i fast skola af
en examinerad lärare jemte klockaren,
och skolbarnens antal, som år 1852 var
60, har ökats till 51 gossar och 30
flickor uti skolan samt 29 gossar och
57 flickor, erhållande undervisning i
hemmet. — Heeda förekommer under
katholska tiden. Kyrkan är en af de
äldsta och märkvärdigaste i länet, byggd
af kalksten, under olika tider synes det.
Äldst lär vara en utbyggnad åt söder,
som varit ett chor med rundel åt öster
och vapenhus åt vester; i dettas ställe
har sednare, men troligen redan kring
slutet af 1100-talet, tillkommit vid
gamla chorets sida ett skepp med ett
något lägre och smalare sidoskepp åt norr,
skiljda af två pelare, vidare chor i öster
med rak altarvägg och i vester ett
fyrkantigt torn med 5 afdelningar öfver
hvarandra, synbarligen ämnadt till
försvar i osäkra tider och täckt med
kalkhällar. Fönsters och dörrars fördelning
är hufvudsakligen efter den yngre
byggnaden. Det bela är ämnadt att
ombyggas enligt förslag af professor
Brunius. Inanredet är mestadels från
1600-talet, äfvensom en mängd adliga banér.
Socknen har kyrko- och fattig-kassor,
sockenmagasin och skolfond, grundlagd
1760 genom en fru Carbiin. — Af
fornlemningar nämnas tvänne runstenar på
kyrkogården, hvaraf den ena har
följande inskrift: gulmftein : reiffi : ftein
fena : auk brit : htnrift : eftir : ^ftøiur
(Åiur?) : fafur ; fin : : buki i :
^atunftafumJ vidare högar och
bautastenar vid kapellausgården, vid Jussberg,
Häggestad o. s. v. En hög på
kom-ministersbostället Hedås egor anses
hafva varit häradets uråldriga tingsställe.
Af gårdar, byar m. m. märkas:
Disevid, 1% mantal skatte i 2 nummer;
Häggestad, 2 mant. skatte i två
nummer; Isberga, l mantal krono, ll/2
mantal skatte på 3 n:r; Jättingstad, 3
mantal skatte på 3 n:r; Egbohla, 3
mantal skatte på 3 mr; Tjugby, af 6
n:r, 4V2 mantal skatte, 1 mantal krono
prestgård, 1 mantal frälse; Tuna, 3
mantal skatte på 3 n:r; Wallby, 51/*
mantal skatte på 6 n:r; Norrö, 1
mantal kronolänsmausboställe och 1 mantal
kapellansboställe; Iieda, 1/2 mant.
krono, innehafves af komministern; i
socknen finnas sex qvarnar. — Adress:
Odeshög.
Hedared. Kapellförsamling i
Sand-hults socken och Wedens härad af
Elfsborgs län, är annex till Bredared
pastorat och omfattar en areal af 3,964
tunnland; beboddes år 1805 af 189
och 1830 af 242 personer. Hedareds
by består af 4 mantal på 6 nummer i
30 delar och uppskattas till 12,000 rdr
rmt. Kyrkan, som antages vara en af
de äldsta i Skara stift, ligger ls/4 mil
från adressorten Borås.
Hede. Konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Jämtlands Södra
kontrakt af Hernösands stift, består af
3 socknar: Hede, moderförsamling, samt
Wemdalen och Tännäs, annexer, med
Storsjö kapellförsamling samt Ljusnedals
kopparverks församling; håller i vidd
1,215,949 tunnl., af hvilka 120,000 äro
sjöar och kärr, samt innefattar 475/6 mtl.
Folkmängden, som på 50 år ökats med
1,303, var år 1856: 3,044 personer,
utom 164 Lappar i Hedeljäll.
Pastoratet, beläget i öfra delen af
Herjeådalen, gränsar i norr och öster till
Jämtland (i norr möta Undersåkers och
O-vikens- fjällmarker); i söder gränsar det
till Helsingland och Särna socken eller
Oster-Dalarne, i vester till Norska
gränsen och intager näst Undersåker den
största vidden i länet, men är det
oaktadt mindre befolkadt äu flera
pastora-ter af mindre areal, en följd af des»
stora antal fjällar och den ofruktbara
jordmånen. Några af dessa fjällar, i
synnerhet vid Norska gränsen, uppnå
en ansenlig höjd; men äfven de lägre
äro betäckta med evig snö; de äro
delar af den kedja af snöberg, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
