Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hede - Hede - Hede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sommaren bivista de gudstjensten i
Storsjö-kapell. Ett sockenmagasin anlades
år 1764 vid kyrkoherberget.
Tingsställe är uti kyrkbyn. Kyrkan,
ombyggd 17 76, utaf sten och utan torn,
är belägen vid Ljusne-elf. Altaret har
en af Sundius den Äldres första
målningars »ett kors, omlindadt af en orm;
öfver korset moln med änglar, högst
upp en sol med trekanten och Guds
öga; under korset en kalk». På
kyrkogården står en klockstapel, hvarifrån
man har en vacker utsigt åt Ljusuans
dal; kyrkobyn, bestående af 132 trög
i 46 lotter, utbreder sig nära kyrkan
i dalen. Trakten häromkring är ett
ganska intagande landskap. —
Barnundervisningen bestreds år 1859 af en
examinerad lärare uti ambulatorisk skola
för 48 gossar och 35 flickor; 7 gossar
och 5 flickor erhöllo undervisning i
hemmet. — Denna trakt har ofta under de
tider, då den ömsevis lydde under
Norge och Sverige, varit utsatt för de
krigförandes fiendtligheter; här lefver ännu
minnet af den s. k. Balzar-fejden, dä
landet så godt som lades öde i Juni
manad 1611; det heter, att då
afbrändes i Hede allt utom en badstuga, och
invånarne måste flytta till Tydalen i
Norge. Tjugo år derefter skola
Högdals åboer från Helsingland hafva gjort
anfall på orten blott i afsigt att
plundra. Ehuru Herjeådalen efter freden i
Brömsebro 1645 tillerkändes Sverige,
måste dock invånarne här ofta
vidkännas fiendtliga infall, särdeles 1658, 1677
och följande år; men omsider, sedan
riksgränsen blifvit närmare reglerad,
hvilket dock först skedde på 17 60-talet, har
denna trakt fått njuta af samma
fredlighet och lugn som det öfriga Sverige.
Denna riksgräns mot Norge börjar vid
Riksröset 144, hvarest Särna slutar och
Tennäs annex begynner; den utgör mot
detta pastorat 63/4 mil och slutar med
153:dje riksröset vid Skarfdörren, der
Jämtland med Uudersåkers pastorat
möter. Gränsstenarne äro 9 till 10
qvarter långa, med bägge konungarnes namn,
Fredrik och Adolph Fredrik, årtalet
1756 och rosets nummer. Här
förekomma åtskilliga fornminnen, deribland
Låugå Skans, l3/4 mil ofvanom kyrkan,
hvarom närmare på dess ställe. ILjungan-
och Ljusnedalen finnas många s. k.
ättehögar, 3 à 4 vid hvarandra, hvaruti de
gamle sägas hafva gömt sina skatter.
Dessa högar skola i början af 16:de
seklet blifvit genomgräfda af en bonde,
Olof Hansson i Buskan och
Funnesdalen, som derifrån säges hafva hemfört
flera fynd af silfver. Ljungdals by, 6*/2
mil från Hede, förmenas först blifvit
byggd af en Thoril, som skall förut hafva
bott vid Storsjön, och efter hvilken
Tho-rilsnäset fått namn. En sägen
förmäler, att vid fjällberget
Herrhängsska-let, der Ljungan begynner, skall en,
som sökt efter malmstreck, fordom
blifvit bergtagen, och af denna anledning
är ett stenröse der uppfördt. Utom
förut uämda byar märkas: Färjestaden
1V2 skatte; Långå, 105 skatte på 11
nummer i 21 lotter; Råndalen, 9 skatte
på 6 lotter; Wiken, 63% skatte på 16
lotter; Henådalen, 12 krono på 2
lotter; Okeskate, 153 skatte på 5 lotter;
Ransjö, 11 krono på 2 lotter;
Prest-bolet, 12 krono, allt i trög, hvaraf
36 gå på hemmantalet. — Adr.:
Wera-dalen.
Hede. Bergsmanshammare i By socken
af Näsgårds fögderi och Stora
Kopparbergs län, skall vara bland de äldsta i
orten; är 1688 blef här en hammare
utdömd; men denna bibehölls och
uppgifves till och med år 1825 hafva haft 200
sk^ stångjernssmide för 1 härd och 1
hammare; under blåsningstiden från d. 29
April till d. 15 Aug. 1858 utsmiddes
här 432 skU 16 1& stångjern, uppsk.
till 23,667 rdr rmt. Öfra Hede eges
af W. Elfbrinck och C. A. Rettig och
har ett uppskattadt värde af 4,27 0 rdr;
Grönzinka bruksegare innehafva här
skattehemman, uppskattade till 13,644 rdr
rmt, och som brukas af bönder.—Nedra
Hede tullmjölqvarn, uppskatt, till 1,500
rdr rmt, eges af mjölnaren E. Åberg.
Hede. Ett mantal säteri uti Me|lby
socken och Bjerke härad af Elfsborgs
län, är bildadt för omkring 60 år
sedan af bondhemman, som skattade till
hufvudgärden, och erhöll säterifrihet
genom flyttning från en under Koberg
lydande gård, Welanda i Åsaka socken.
Hede gård uppgifves på 1830-talet hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
