Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellefors - Hellefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rekognitionsskog, sora blifvit skattlagd;
större delen af kolen fås dock från
nästgränsande socknar. Bruket egdes 1688
af Johan Lohe, kom genom gifte till
landshöfdingen A. Leijel och likaledes
till kammarrådet Johan Wulffenstjerna,
död 17 58; återkom till modern,
enkefru Leijel, tillhörde hennes arfvingar år
1770 ; sednare major von Celsing, död
1794, 1825 hans son, L. G. v. Celsing
(död 1838) till 2/3 och svågern E. Ihre
till V3; likaledes 1859 brukspatron L.
G. v. Celsing på Biby säteri och
enkefru Ihre på Abbotnäs säteri. —
Afståndet från adressorten Eskilstuna är
3l/4 mil.
Hellefors. Socken och konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Nora kontrakt af Westerås stift och
Grythytte Bergslags härad af Örebro
län, ligger Sl/2 mil från Örebro, 4 mil
från Linde, vid 480 fots höjd öfver
hafvet, mellan Grythytte i söder, Hjulsjö
i öster och sydost, Ljusnarsberg i
nordost, Säfsen af Stora Kopparbergs län i
norr, Gåsborn och Fernebo af Carlstads
län i vester, samt omfattar en areal af
89,957 tunnland, af hvilka 8,800 äro
sjöar och kärr. Berg, skog och moras
äro här rådande och lemna föga
utrymme för odling. Mellersta södra
delen är, såsom det nästgränsande af
Grythytte, mer en högländ, mångenstädes
sänk mo, än ett bergland, då deremot
åt alla sidor för öfrigt bergen äro
branta och höga, ända till 11 eller 1200
fot, såsom Saxeknut i sydost,
Lillhöj-den och Björkhöjden i norr, eller
inemot 1300 fot, såsom vid Örlingen.
Dalgångarne gå här mer regelbundet
från norr till söder och slutta från 8
ned till 600 fot. Förnämsta
vattendraget är Svartelfven, som går in i
socknen vid yttersta gränsen mot
Wärm-land och här bildar Örlingen med flera
smärre sjöar samt ofvanför Torrvarpen
går ut i Grythytte socken; den
mottager tillflöden från Thorn- och
Nätsjöarna i öster, Sången i vester.
Östligare rinner Säfelfven från Dalarnes gräns
genom Säfsjöame, der den förenas med
Mångselfven, från Mången och Löfsjön,
samt utfaller i Norrelgen, i hvilken
äfven Högsjöns vatten utgår i öster. Från
Norrelgen går elfven till Söderelgen och
tned denna utom socknens gräns.
Silk-sjön i nordost har sitt aflopp till
Nittel-elfven i Ljusnarsberg, Grän- och
Sir-sjöarne till Rastelfven i Hjulsjö; Saxen
stöter till sydvestra gränsen. Socknen,
som af alla i länet har den glesaste
befolkningen, beboddes 180 5 af 1,976
och 1859 af 3,180 personer samt
består af 299/3o mantal skatte och
uppskattas till l"230,000 rdr rmt.
Huf-vudnäringen är skogs- och bergsbruk
jemte blott till en fjerdedel mot ortens
eget behof svarande åkerbruk.
Jern-bruken hafva sin utskeppning på
Stockholm och Göteborg. — Huru långt
tillbaka Hellefors socken varit bebyggd,
torde ej kunna bestämmas; dess
silfver-verk äro bearbetade från början af
1600-talet; 1644 upprättades der en särskild
kapellförsamling under det då nyligen
bildade Grythytte pastorat; 1675 fick
socknen sin första komminister, 1802 sin
egen kyrkoherde. Kyrkan, ombyggd åren
1740—44, ligger vid Hellefors gård
nära Svart-elfven. Barnundervisningen
bestrides af två examinerade lärare uti
ambulatorisk skola i två skoldistrikter
med 4 läsestationer hvartdera; år 1859
var skolbarnens antal 27 3 gossar och
259 flickor; häraf vörå 169 gossar och
167 flickor uti ofvannämda skola, 24
gossar och 72 flickor undervisades
enskildt och 80 gossar och 20 flickor uti
hemmet. — Förutnämda Saxe-Knute
eller Knuthöjden, tyg mil från sjön Saxen,
är ett märkvärdigt berg; detsamma är
omkring 150 alnar högre än sjön;
öfverst på kullen är råskilnad mellan
Hellefors, Saxhytte och Saxåns skogar samt
följaktligen mellan Nerike och
Wärra-land; högsta kullen består af hällar,
och på högsta toppen är, af sprängd
sten, ett stort uppmuradt röse, som
utvisar dessa skilnader; uti detta röse,
så väl i som en derpå liggande stor
sandsten och i de omkring stående stora
träden finnas en mängd namn ristade.
— Af gårdar och verk märkas:
Hellefors gård och de s. k. Hellefors-verken,
dels vid nämda gård, dels nordligare,
Säfvenforss och Silkesdamra samt
Carls-dal vid Mångselfven; Silkeshytte
masugn; Norra Ekebergs hytta; Hellefors
silfververk; Sikfors bruk med Ny torp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
