Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingborg - Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som togo med sig till och rned hennes
ljuskronor och klockor, och då
Svenskarne bombarderade staden 1710, led
också kyrkan ansenlig skada. Mellan
åren 1843—1846 undergick denna
kyrka under ledning af professor Brunius
en betydande reparation och blef då
äfven försedd med koppartak. I kyrkan
förvaras ett vackert altarskåp från
medeltiden, prydt med rika bildsniderier,
hufvudsakligen afseende Jungfru Maria
och hennes dyrkan. Helsingborgs
stads-och landsförsamlingar utgöra ett regalt
pastorat af första klassen.
Stadens Rådhus, beläget vid torget,
är en vacker byggnad och uppförd på
allmän bekostnad under kon. Gustaf IV
Adolfs regering. Uti eldsvådorna 1418
och 1452 afbrändes och förstördes
rådhuset, tillika med den öfriga staden,
och efter fredsslutet 1679, dä rådhuset
blifvit nedrifvet under Carl XI:s
Danska krig, måste ett nytt sådant
uppföras. Vidare märkas: skolhuset,
uppfördt för statens medel, ehuru staden
dertill bidragit med 12,000 rdr rmt,—
den i sammanhang med skolhuset
uppförda gymnastik-lokalen; — sjukhuset,
inköpt 1849 för 11,000 rdr rmt; —
badhuset, uppfördt på 1840-talet, och,
framför allt, Helsingborgs hamnbyggnad,
fulländad år 1832 och kostande 1 60,000
rdr bko, af hvilka 125,000 rdr bko
äro statsanslag.
Staden bar en helsobrunn, kallad
Helsan, hvilken visserligen är talrikt
besökt under sommarmånaderna, men dock
vida mindre än det 1/2 mil längre bort
belägna Ramlösa.
Staden Helsingborg, som 1860 hade
5,053 invånare (år 1800: 1,741, år
1830: 2,990; år 1850: 3,594), lefver
hufvudsakligen af handel och sjöfart,
åkerbruk, handtverk, fabriksrörelse och
fiske. I staden finnas jerngjuteri och
lerkärlsfabrik, 2 vagnsfabriker,
cichorie-fabrik, flera bryggerier, garfverier och
färgerier, 2 boktryckerier ra. m.; staden
har afdelning af enskilda banken och
filialbank. Ar 185 8 hade Helsingborg
55 handlande och 102
handtverksmä-stare; samma år idkade staden utländsk
sjöfart med 11 fartyg om 480 läster
och hade 1860 en handelsflotta af 16
fartyg om 515 läster, men tillsammans
med de under dess tulldistrikt lydande
orterna och fisklägena, Höganäs,
Lerberget, Lerliamn, Mölle, Arilds Läge,
Jonstorp, Wiken, Domsten och Råå, af
144 om tillsammans 4,134 läster.
Tulluppbörden uppgick år 1856 till 240,981
och 1858 till 172,543 rdr rmt: år 1860
steg densamma till 296,024 rdr rmt.
Undervisningsanstalterna äro stadsskola,
folkskola, söndagsskola m. fl. År 185 5
bestod Helsingborg af 413 hus och
tomter med dertill hörande 14 mant.,
uppskattade till 1,346,699 och i
skattebidrag erläggande 29,600 rdr bko.
Helsingborg har garnison, bestående
i en sqvadron af husarregimentet Kon.
Carl XV, hvars chef tillika är stadens
kommendant.
I närheten af Helsingborg ligger
Höganäs stenkolsverk.
Helsingborg. Annex-socken till
Helsingborgs stadsförsamling i Luggude
härad af Malmöhus län, omgifver staden
i norr och öster, med Öresund till
gräns i vester, och ligger vid 80 fots
höjd öfver hafvet; den omfattar en areal
af 6,179 tunnland, af hvilka 6 äro sjöar
och kärr. Marken är merändels jemn;
på några ställen blott obetydliga
höjder. Jordmånen är ömsom sand och
ömsom lera. De flesta gårdar hafva
vackra bok- och ekskogar. Socknen,
som år 180 5 beboddes af 719 och 1859
af 1,450 personer, består af ll65/g6
mantal skatte, 213/96 mantal krono, 23/4
mantal frälse och uppskattades 1857
till 188,510 rdr bko.
Barnundervisningen bestreds 1859 uti fast skola af
två examinerade lärare för 9 5 gossar
och 102 flickor; dessutom erhöllo 20
gossar och 20 flickor undervisning i
hemmet; tillsammans 115 gossar och
122 flickor. Församlingsboerna
begagna den kyrka, som finnes i staden
Helsingborg. Af större byar och gårdar
märkas: Westra Rfimlösa, 419/32 mantal
skatte på 9 nummer i 24 lotter;
Filborna på 24 nummer i 49 lotter;
Påhl-sjö 1 mtl ins. frälse; Gyhult 1/2 mtl
skatte, uppskattadt till 12,000 rdr rmt,
eges af rytfcm. A. Silfversköld;
Troeds-raolla, cichoriefabrik, eges af ett bolag;
Hjelmshultsraölla och 6 torp i
Troeds-raölla, uppskattade till 12,680 rdr rmt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
