Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hernösands Stift - Herreborum - Herregården - Herrenäs - Herrestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
47 Vo mil fr An förstnämda stad. Vid
sådana synodal-rcsor betalar
presterskapet till sin biskop skjutspenningar för
sex häslar. — För stiftets prester och
skollärare är en enkekassa inrättad
genom Ärliga bidrag, som 1 806 förhöjdes,
i kraft af en af konungen faststäld
för-ening. Stiftet, skiljdt först 1647 från
ärkestiftet som en särskild
superinten-dentia, hvars föreståndare flck
biskops-titel 1772, indelas i 12 prosterier,
utgörande 83 pastorater, hvilka innehålla
6 stadsförsamlingar samt 161 lands-,
kapell- och bruksförsamlingar.
Komministers-beställningarne äio 6 4; extra
komministers- samt bruks- och
kapellpredi-kants-tjensterna 21. Af pastoraterna äro
28 regala, 36 konsistoriela, 5
preben-den, nämligen 3 till biskopen och’ 2 till
gymnasii-lektorer, och 14
Lappmark-pastorater, icke uppförda i någon klass,
medan af de öfriga 16 höra till första,
kl., 25 till den 2:dra och 28 till den 3:dje.
Stiftets befolkning, som år 1805
uppgick till blott 1 5 9,1 36, var år 1856:
303,1 04 personer och har sålunda på
5 0 år ökats med 14 4,308 personer.
Herreborum. Gammalt frälse-säteri
af 25/8 mantal uti S:t Annæ kapell och
Hammarkinds härad af Linköpings län,
är beläget på fasta landet invid sjön,
V4 mil från kyrkan; uppskattas, jemte
frälseräntor af 1 mantal Arentorp, 1
mantal Lilla Ulfvebo, till 29,970 rdr
rmt och eges nu gemensamt med
Thor-önsborg af grefve A. F. Mörner.
Her-borum nämnes 1 375 — 82 — 91—94, då
Wadstena kloster här förvärfvade
jord-egor från Ingierd Knutsdotter, hennes
syster Catharina och fadren Knut
Algotsson; samt 1383, då samma kloster
upplät till Bo Jonsson hvad som hertig
Bengt här innehaft, jemte en mängd
underlydande i orten. Sedermera har
det tillhört slägten Banér; vid början
af 1 600-talet riksrådet Gustaf Banérs
enka, Chr. Sture, och sonen riksrådet
Axel Banér, gift med Ebba
Abrahamsdotter Brahe, hvilka läto uppföra
åbygg-naden 1 636; derpå deras magar,
riksrådet G. Posse och riksrådet grefve
Göran Gyllenstjerna; derpå hans enka,
Barbro Banér på Thorönsborg 1 687,
med hvilket gods det sedermera haft
gemensam egare. Godset beskrifves
hafva god åker, ansenlig äng, skog knappt
motsvarande behofvet, ymnigt
mulbete, vacker trädgård, liten humlegård
och 5 rud-dammar, hvilka äro så
belägna, att man kan aftappa vattnet ur
den ena i den andra, och utur den
sista i Saltsjön. Rosenhags och
Snäckenäs grufvor äro på egorna.
Herregården eller Lars vid Ledet
och Erik Nilsgården. Tvä mantal
säteri uti Ljunghems socken af Gudhems
härad och Mariestads län, egas jemte
Bossgården 1 mantal, Glasmästaretorp
V4 mtl, Jonstorp 3/g mtl, Ljunghem
Wäl- ma 51/io8 mtl, ibm stommen 1 mtl,
Ljunghem Björn Eriksgård 1 mtl och
Bråsen 1/8 mtl, med ett sammanlagdt
uppskattningsvärde af 55,450 rdr rmt,
af friherre F. U. von Essens arfvingar.
Sjelfva sätesgården, 1 mantal, tillhörde
år 1813 friherrinnan Gyllenhaal.
Herrenäs eller nu Ankarsnäs. Här
må tilläggas det som under nämde
artikeln blifvit anfördt, att nuvarande
egare är hofrättskommissarien C. Santesson.
Herrestad. Annex-socken till
Skredsviks pastorat uti Lane härad af
Göteborgs län, i/o mil från Uddevalla,
omgifves i söder af Hafstensfjorden, som
skiljer socknen från Forshälla, i vester
och norr af Skredsvik och i öster af
Bäfve socken, samt omfattar en areal af
12,983 tunnland, af hvilka 420 äro
sjöar och kärr. Socknen, hvars läge är
vid 70 fots höjd öfver hafvet, eger
mycken och bördig odeljord på Herrestads
hed och slätten kring Thorsberg,
hvarest jordmånen är lera och svartmylla
på lerbotten, blandad med någon
jäs-jord. På dessa slätter hafva 27 gårdar
sina inegor. De andra hemmanen hafva
jordmån, dels sådan som nyssnämda och
dels bestående af sandjord. Skogarna
äro utödda, och icke en gång hälften
af socknen har tillgång på
lnisbehofs-bränsle och gärdsel. Torfmossar finnas,
men begagnas föga. Den största af
dessa tillhör hemmanet Öfverby och eger
ett ovanligt rikt lager af såväl
skär-som stamptorf. Folkmängden har ifrån
att år 1805 vara 1,292, ökats till 2,477
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
