Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjelmseryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såg vid Westerqvarn, går sedan intill
Hjelmseryds egor och kallas der
Fornc-broà. Den andra drifver såg och
qvarnar vid hemmanet Brohult och kallas
Brohults-å. De förenas åter vid Axaryd,
sedan den sednare gått genom Stor- och
Lillsjön; går så in i Wrigstad socken.
Närmare Boo, då man kommer från,
söder, blir fältspaten i den finkorniga
graniten nästan tät och får stundom
tillsats af hornblende. Från Boo, då
man far till Starhult, faller
bergarten mera gneisartad, tills grönsten
möter nära Stockaryd. Genom sednare
storskifte har den märkvärdiga
Grönskullen räknats till Grönviks egor. Det
är en kon med en nära l/s mil utbredd
fot, som stiger omkring 400 fot öfver
sjön Wermen, hvilken ligger 639 fot
öfver hafsytan. Härifrån är en
vidsträckt och härlig utsigt. Man räknar
en mängd kyrkor härifrån i klart
väder, t. o. m., som det påstås,
Ilyda-holms tvillingstorn på 4 à 5 mils
afstånd. An flera sjöar ligga som
speglar i ramar af skogar, åkrar och ängar.
Denna jätte bland kullar reser sig
liksom en kung öfver floderna, hvilka öster
om Allgunnen, der nära belägen, kastas
åt söder och öster, då deremot ofvan
Allgunnen flera vattendrag bana sig väg
mot Yestervågor genom llusken, Fur,
Flå och Widöstern. De, som gå i
nordost uppsöka Emmån. Ja, en sjö,
Susing-torps- eller Sörsjö, synes ligga så högt,
att den har två utlopp, ett i vester och
ett i söder. Vidare om Grönskulleu
finnes under denna artikel. Dernäst är
Hetseryds ås det högsta berget, bebodt
af troll, hvilka i figur af kattor
nedstiga och stjäla vörten från qvinnornas
brygd. Asen spåras öfver 2 mil
intill Föreberg i Slätthögs socken. På
Gådebergs kulle samlas ungdomen till
dans pingstafton. Vid torpet
Brudehall under Föreberg finnes en
springkälla, som formerat en bassin i
graniten. Rådande jordmånen är tung
svartmylla, i allmänhet mycket stenbunden.
Sandjord finnes å Starrhult, Flärvik,
Tranemo, Föreberg, Gådeberg, Wårnäs,
Bod a red, Göljaryd och Flahult.
Tillgång på skog hafva de flesta hemman för
eget behof. Folkmängden år 1749 var
1,352; 1772 var den 1,620, 1842 lefde
här 2,900 personer i 372 bonde- och
217 torpare-matlag; 1859 funnos här
3,225 personer. Hemmansklyfningen
har här gått till V12o och V]6(v till
skada för folket, som vid arf hellre
uttager sin lilla andel i redan odlad åker
och äng än sex gånger större vidd på
utmarken, men der arbete fordras, som
(efter Wieselgren) »ger mindre tid att
spekulera på handel — vid
bränvins-glaset.» Fattigdom följer således
hemmansklyfningen, och jordens odling växer
ej i jemnbredd med folkstocken.
Socknen har ambulatorisk skola, hvari år
1859 undervisades 23 4 gossar och 221
flickor af en examinerad och 1
oexaminerad lärare, under det att 19
gossar och 10 flickor undervisades hemma.
Hjalmered kallas denna socken af abbot
Johan i Nydala vid 1300. Kyrkan,
belägen 5V2 niil från Wexiö, är byggd
på kronogruud, 42 alnar lång, 10V2
alnar bred, med 10 alnar hög mur;
på prestgårdens egor och ytterst i
socknen. Hon är nu utdömd och ny kyrkplan
inköpt på Bodatorps egor, 3/4 mil längre
i söder, äfvenledes vid stora landsvägen.
Midt i den gamla altartaflan är
placerad en tiraklocka, som visar både inom
och utom muren. I denna socken
föddes år 1 7 50 professorn vid Uppsala
akademi, theologie doktorn Sam.
Ödmann, namnkunnig för sin lärdom, död
1830; hans far var här kyrkoherde.—
Af fornlemningar må nämnas ättehögar
på Hetseryds ås; i den ena har man
funnit en vigge af jern. Stora
stenkummel, kallade, då de öppnats,
Draka-rör, ses i prestgårdens gärde, Hetseryd
m. fl. ställen. I midten af ett dylikt i
Bodaryd har man funnit 4 flata stenar
uppresta mot hvarandra i en fyrkant
på en flat stenhäll. Inom dem fanns
någon jord och en väl formerad
sten-knif. I Söndra åkergärde fanns 1842
en urna af brons med upphöjdt arbete
i oval form; den låg blott V2 djupt.
Der nära stå 12 stenar i oval. Häri
socknen utbröt predikosjukan, mycket
lik (säger Wieselgren) det ofrivilliga
talande Strabo anmärker hos den på
bergshöjder vid vårfester dansande Kaukasiska
folkstam, som högst dyrkade en qvinna.
— Af socknens större gårdar vilja vi
blott namngifva: Anderstorp, Applehult,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
