Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjertum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallade Inlandsfjället. Denna bergstrakt,
till större delen bevuxen med skogar,
hvilkas betydenhet lemnar ortens
invånare tillfallen till en vigtig binäring,
innehåller ett stort antal insjöar, af
hvilka Oresjön utmärker sig ej mindre för
sin storlek än för sina romantiska
stränder. Från dessa vattensamlingar
nedlöpa en mängd vattendrag, hvilka
under sitt lopp till Göta-elf till ett
ovanligt djup nedskurit sig i nyssnämda
dals lerbäddar. Holmberg skrifver i sin
»Bohusläns Beskrifning» om denna trakt:
»Ingenstädes kan man bättre än i
grannskapet af denna romantiska sjö fatta
den höga, allvarliga, men melankoliska
pregel, som naturen har påtryckt ett
äkta nordiskt skogslandskap.» Af
bergen utmärka sig för sin höjd och för
den utsigt man från dem njuter de
båda jemnhöga Wargklintarne.
Hjertums-dalen eger en naturhistorisk
märkvärdighet genom de stora jordras, som här
tid efter annan inträffat, och som
några gånger varit åtföljda af
meteorologiska phenomener. De förra låta dock
förklara sig genom elfvens
undergräf-ningar uti de lösa lerlager, som
uppfylla denna trakt. Märkligast af alla
dessa ras är det, som inträffade den 7
Oktober 10 48 vid Intagan, och som
kostade många menniskor lifvet.
Befolkningen, som på 5 0 år ökats med
2,996, uppgick 1856 till 5,514
personer. Patronus är egaren af Ströms
säteri. — Hjertum, modersocken uti
Torpa härad och Göteborgs län, 5V4 mil
från Göteborg, upptager norra delen af
pastoratet, med en areal af 24,786
tunnland, af hvilka 3,530 äro sjöar och kärr,
och omgifves i norr af Ryr socken i
Elfsborgs län, i vester af Grinnered,
Ljung och Forshälla socknar, i söder af
Westerlanda, i öster af Göta-elf.
Namnet uttalas och skrifves af några
Hjert-hem, hvilket är det rättaste, såsom mest
öfverensstämmande med den äldsta
benämningen Hjartheimr. Socknen, som
år 1805 beboddes af 1,581 och 1859
af 3,584 personer, innefattar 415/16 mtl
skatte, 10V2 mtl krono, 10V2 mtl frälse
och uppskattades 1857 till 348,865 rdr
bko. Hufvudnäringen är jordbruk, och
vigtiga binäringar äro skogshandtering
och en högst betydlig fraktsegling.
Socknens lifligaste lastageplats, det ganska
välbebyggda Sundören, är belägen vid
södra ändan af Ströms-kanal, som leder
förbi Edets väl icke höga, men det
oaktadt genom sin vattenrikhet imposanta
fall, och har blifvit anlagd på säteriet
Ströms egor. Härimellan och
Göteborg bogseras af ångfartyg de
fartyg, som ämna sig till eller komma
från Göta-kanal och Wenern. Vid
Akers-ström, pä norra gränsen af socknen, der
elfven, utan att göra något fall, likväl
är så forssande och grund, att intet
fartyg der kan passera, har från
gammalt funnits ett slussverk, som för ej
så många år tillbaka blifvit utbytt mot
ett annat af större dimensioner, beläget
strax invid det gamla. Härifrån och
till Trollhättans nedra slussar är blott
en åttondedels mils väg. Ären 1835—
1836 gick en bogser-ångbåt, kallad
Industrien, mellan dessa och Ströms
slussar, men fartyget fattade eld och brann
upp sistnämda år. Kyrkan, 3x/2 mil
sydsydost från Uddevalla, har ett skönt
och dominerande läge på en af de
höjder, som afskära Hjertumsdalen. I sig
sjelf ganska gammal, förlängdes hon år
1695 och erhöll en tresidig gafvelmur
åt öster, i stället för det trånga chor,
hon förut egde. Den tornlika
altar-prydnaden, som öfverst uppbär
Frälsarens och på sidorna hålles af
evangelisternas samt Trons och Hoppets
bilder, föreställer i halfupphöjdt arbete,
uti fyra öfver hvarandra stående fält,
nattvardens instiftelse samt Christi
korsfästelse, begrafning och uppståndelse.
En äldre altartafla, oljemålad, med
inskrifter på Danska, förvaras i kyrkan.
Den nyare är hitskänkt af grefvinnan
Eleonora Maelean, född Ascheberg,
hvilkens båda sköldemärken, jemte det
Coi-jetska, man finner på taflan.
Predikstolen är ganska väl gjord och
föreställer scener ur Christi historia, äfvenledes
i halfupphöjdt arbete. En väl
utarbetad dopfunt af täljsten är den enda
an-tiqviteten. Vid kyrkans östra gafvel är,
såsom man gissar 1672, upprauradt ett
stjernhvälfdt griftchor med en vacker
tornlik och kopparbeklädd betäckning.
Ingången till detta chor leder genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
